| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FINKNÄT fiŋ3k~nä2t, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
sjöt. om vart särskilt av de nät (av tågvärk) som förr på ett segelfartyg voro anbragta vertikalt längs relingen (för att förhindra fientlig äntring); äv. om (särsk. på franska övningsfartyg förekommande) nät anbragta horisontalt (o. ganska högt) över däck för att emottaga personer som under övning nedfalla från riggen. (Till) Finckenätten (tages mantågens längd), hvardera achter 2. gånger Skieppetz längd ifrån stora Masten til Hackebrädet. Rajalin Skiepzb. 229 (1730). Ekbohrn NautOrdb. (1840). 2NF (1907).
Spalt F 588 band 8, 1924