| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
FINGRAD fiŋ3rad2, p. adj.
1) motsv. FINGER 1: som har (så l. så beskaffade, så l. så många) fingrar; i ssgrna BECK-, KLÅ-, KVICK-, LÅNG-, MJUK-, ROSEN-FINGRAD m. fl.
2) i sht bot. o. zool. motsv. FINGER 2: försedd med ”fingrar”; fingerdelad; handlik. Gräshoppa med utvidgade fingrade framfötter. Linné MusReg. 83 (1754). Skårman Forssell 188 (1898). jfr MÅNG-, TRE-, TVÅ-FINGRAD m. fl.
Spalt F 585 band 8, 1924