Publicerad 1924   Lämna synpunkter
FILFRAS fi3l~fra2s, äv. 4~1, förr äv. FJÄLL-FRAS, m. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) = (Landsm. XVII. 3: 55 (1672), Rudbeck Atl. 3: 551 (1698)); -er VetAH 1803, s. 202, Meurman (1846)).
Ordformer
(fil- 1698 osv. fill- 1672. fiel- (fijl-) 1730—1845. viel- 1732—1819. fjäll- (fjell-) 1820—1865. -frass 1672—1865)
Etymologi
[jfr likbetydande mnt. vēlvrātz, t. vielfrass, eg.: djur (person) som äter mycket, av vēl resp. viel, mycket (jfr FULL), samt vrātz resp. frass, ätare (se FRAT; jfr FROSSA, v., FRÄTA); jfr äv. d. fjældfras, ä. d. fælfros, fe(i)lfras, nor. dial. fjellfross, fill(e)frans, felefrans, ä. nor. felefross, eg.: i fjällen hemmahörande katt (jfr isl. o. sv. dial. fress, nor. dial. fross, hankatt); de tyska orden vilka givit upphov till sv. filfras bero i sin användning om järven sannol. på omtydning av ovannämnda nordiska ord]
1) (numera föga br.) det numera bl. i Europas, Asiens o. Nordamerikas nordliga delar förekommande, för sin glupskhet bekanta rovdjuret Gulo borealis Nilss., järv. Landsm. XVII. 3: 55 (1672). Filfrasen är nästan värre (än vargen) i visthusen, men ej på renarne. Linné Ungd. 2: 145 (1732). ATBöök hos Wilskman IdrFinl. 2: 10 (1905). särsk. (numera knappast br.) bildl.: storätare. Nordforss (1805). En otroligt stark fråssare var den år 1771 i Hefeld aflidne filfrasen Joseph Kolonicker. Tiden 1848, nr 62, s. 4. Verd. 1888, s. 144.
2) skinn av filfras (i bet. 1), järvskinn; i ssgr (se nedan).
Ssgr (till 2; numera föga br.): FILFRAS-BRÄM. bräm av järvskinn. DA 1825, nr 37, s. 4. Kindblad (1870). —
-MUFF. muff av järvskinn. Hembygden 1913, s. 122.

 

Spalt F 531 band 8, 1924

Webbansvarig