falskelig | SAOB

Publicerad 1921

FALSKELIG l. FALSKLIG, adj.

Ordformer

(falske- Helsingius, Thomander 2: 582 (1828). falsk- Oxe, Thomander 2: 585 (1828))

Etymologi

[till FALSK(E)LIG(EN, -A), adv.; jfr isl. falslígr]

(†) falsk. Helsingius H 7 a (1587). Hur falsklig är din gång, o obotfärdig siähl. Oxe Vitt. 1 (1709). Sådant falskligt tal. Thomander 2: 585 (1828).

Spalt F 212 band 8, 1921

Webbansvarig