Publicerad 1919   Lämna synpunkter
FADERMÖRDARE fa3der~mœ2rdare, i bet. I m., i bet. II r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr d. fadermorder, holl. vadermoorder, t. vatermörder]
I. [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] person som mördat sin fader; ofta i oeg. o. utvidgad anv. 1 Tim. 1: 9 (NT 1526). (Många barn göra sina föräldrar sorg, varigm de) affkorta .. (deras) Lijffstijd och blifwa så Fadermördare och Modermördare. Rudbeckius Kon. reg. 78 (1614). (Saracenerna) kasta på Absaloms graf hwad the komma åt at hafwa i hendren med thesza ord; förbannat ware then fadermördaren Absalom. Swedberg Sabb.-ro 288 (1701, 1710). Dalin (1850). — särsk. [efter lat. parricida, eg. sannol.: den som dödar en nära anförvant] (i fråga om antika förh.) person som bär väpnad hand emot sitt fädernesland (l. dess styresmän osv.). Den .. förklarades för helgdbrytare och fadermördare, som med en Legion .. gick öfver Rubicon. Dalin Montesquieu 88 (1755).
II. [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t. (där den tidigast uppvisats från 1833). Benämningen, som uppstått i sistnämnda språk, anses väl i allm. (jfr Kluge (1899; under vatermörder)) hava folkhumorn att tacka för sin tillkomst: en ung från utlandet hemvändande tysk sprätt skulle, då han omfamnade sin fader, med de vassa kragsnibbarna hava stuckit ut dennes ögon o. därigm blivit vållande till hans död. Enl. en annan uppgift (jfr Kluge (1894; under vatermörder)) skall anv. bero på en oriktig översättning, i det att fr. parasite, eg.: parasit, ss. namn på löskragen i fråga missuppfattats ss. parricide, fadermördare. Om det franska ordet verkligen brukats i nämnda bet., förefaller det dock vida sannolikare att en avsiktlig, skämtsam förvrängning föreligger, som, (gjord i Tyskland o.) överflyttad till t., i sin ordning givit upphov åt den anförda anekdoten] (förr) skämtsam (satirisk) benämning på den med skarpa o. utdragna, snedt uppåt riktade hörn l. snibbar försedda, höga, styvstärkta krage som, uppkommen i Frankrike under 1700-talets sista år, (i förening med spännhalsduken) hörde till det civila herrmodet intill midten av 1800-talet l. ngt därefter, i Sv. ända till omkr. 1870; åtm. förr vanl. i pl. om den enskilda kragen med tanke på dess båda snibbar; ännu ngn gg skämtsamt om överdrivet hög uppstående krage av modern typ (”halsjärn”). Normann Hackländer Soldatl. i fredstid 13 (1846). Han iklädde sig .. svart frack, hvit halsduk och kyrkstapelshöga ”fadermördare”. Rydberg III. 1: 40 (1856). Jag hade .. slutat att gå med skjortkragen öfver rocken och i stället anlagt .. en bred rödprickig netteldukshalsduk med stor ros och ända till arghet stärkta fadermördare. N. P. Ödman i 1 Sånger o. ber. 228 (1863; i skildring som avser början av 1850-talet). Ett .. vänligt maliciöst ansikte över fadermördaren, spännhalsduken och den broderade professorsfracken. Siwertz Eldens återsken 10 (1916).

 

Spalt F 63 band 8, 1919

Webbansvarig