Publicerad 1919   Lämna synpunkter
FACKFÖRENING fak3~före2niŋ l. -fœr-, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
a) (numera mindre br.) sammanslutning av personer med samma vetenskapliga, litterära osv. sysselsättning l. intressen i syfte att odla dessa. De naturvetenskapliga fackföreningarna vid universitetet. Förbundet (Vitterhetens vänner) liknade närmast hvad man i våra dagar skulle kalla en fackförening. Böttiger i SAH 49: 247 (1873). Rundgren i 3 SAH 2: 40 (1887).
b) [jfr d. fagforening, t. fachverein; se för övr. anm. nedan] organiserad sammanslutning av (en orts) till samma fack l. fackgrupp hörande lönarbetare med syftemål att tillvarataga gemensamma intressen beträffande arbetsvillkoren o. att söka höja arbetarklassen i ekonomiskt o. kulturellt hänseende (i samma mån som avgjord anslutning skett till det socialistiska programmet, i realiteten alltmera äv. för att bidraga till dettas förverkligande). DN 1881, nr 5175, s. 2. Fackföreningar, som syfta till att förhindra hvarje skymt af fritt aftal. De Geer Minnen 2: 295 (1892). För att komma ur detta tillstånd av hjälplöst beroende och nöd sammanslöto sig arbetarskarorna inom samma yrke eller fack till s. k. fackföreningar. Grimberg Sv:s hist. 557 (1909). — jfr ARBETAR(E)-, HAMNARBETAR(E)-, KOLBÄRAR(E)-FACKFÖRENING m. fl.
Anm. till b. I sista hand går ordet i denna anv. tillbaka till eng. ”trade(s) unions”, benämning på vid slutet av 1700-talet uppkomna arbetarföreningar utan socialistisk tendens. De t. efterbildningarna av dessa (från o. med 1860-talet) kallades ”gewerkvereine”. De nämnda eng. o. t. orden finner man i sv. vid skildring av eng. o. t. förh. återgivna med YRKES-FÖRENING (Hamilton Arbetskl. 90 (1865) osv.), en öv. som Montan Schönberg Arbetarefr. 63 (1877) anser ”bättre överensstämma med språkbruket än ’fackförening’” (detta senare ord hade i sv. dittills bl. nyttjats i bet. a). De i Tyskland i motsats till ”gewerkvereine” uppkomna socialistiska arbetarföreningarna hämmades i sin utveckling gm socialistlagen av 1878, men propagandan fortsattes i till skenet opolitiska ”fachvereine”. Detta t. ord kunde vara en direkt källa för det sv.; då emellertid socialismen 1881 kom till Sv. från Danmark, där (socialistiska) ”fagforeninger” funnos sedan början av 1870-talet, är det d. ordet helt visst här den närmaste förebilden.
Ssgr (till b): FACKFÖRENINGS-KONGRESS.
-LEDAMOT~102 l. ~200. —
-MEDLEM~20 l. ~02. —
-MÄRKE.
-RÖRELSE(N). J. Leffler i Ekon. samh. 1: 415 (1894). Fackföreningsrörelsens sträfvan att förbättra arbetarnas sociala och ekonomiska ställning. 2 NF 27: 85 (1917).
-TYRANNI. GHT 1897, nr 289 A, s. 3. Fredriksson Reformer 4 (1910).

 

Spalt F 25 band 8, 1919

Webbansvarig