| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EXPLICERA äk1splise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade l. (numera bl. i Finl., vard., föga br.) -erte (Vasenius Top. 1: 470 (cit. fr. 1833)). vbalsbst. -ANDE, -ING (se för övr. avledn.).
1) (numera knappast br. utom ss. log., se slutet) tr. (äv. utan obj.): närmare utveckla l. utreda (ngt), utlägga, förklara, tyda, tolka. Predicanten .. vtlägger, explicerar .. en .. Biblisk .. text. Schroderus Comenius 631 (1639). Ju flere phænomena efter samma orsak kunna vel expliceras, ju mögeligare synes hon. Rydelius Förn. 205 (1722, 1737). Jag ber at Höglofl. Ridderskapet och Adeln låter mig explicera mina ord; det är min rättighet. AdP 1800, s. 707. — särsk. (fullt br.) log. om ett visst sätt att tydliggöra ett begrepp. Et empiriskt begrep om et ting (kan) aldeles icke .. definieras, utan blott expliceras. Lutteman Schulze 163 (1799). Boström 2: 105 (1838).
2) [eg. ett specialfall av 1] (numera mindre br.) tr. (äv. utan obj.), med avs. på en text på ngt främmande spr.: tolka, tyda, översätta; numera nästan bl. om lärjunges tolkande (inför lärare l. examinator). (Barnen i andra klassen skola) Explicera någre små Fabulas Æsopi. Skolordn. 1693, s. B 1 b. At låta de mera försigkomne ex tempore explicera (den latinske) auctoren på annan latin. Skolordn. 1778, s. XXIV; jfr 1. (Adlerbeths) kända djupa kunskap i Latinen är en tillräcklig borgen för Virgilii rigtiga explicering. L. Hammarsköld i Lyceum I. 2: 73 (1810). (Lärjungen) kunde explicera .. der faule Esel. Almqvist Amor. XXVIII (1839). Cederschiöld Banbr. 7 (1913).
3) [efter fr. s’expliquer avec qqn] (†) refl.: giva ngn (emottaga av ngn) tydligare besked ang. ngt, uttala sig l. yttra sig (tydligare); förklara sig. Jag wil .. explicera mig uti min nya Fortification, som är wid slutet aff denna Tractat. Rälamb 8: 129 (1691). Jag .. förmodar, at Eders Exc(ellens) ock R. o. A. lära tilhålla Hr Landshöfdingen Hylten at explicera sig emot mig (ang. sina kränkande utlåtelser). 2RARP 4: 291 (1727). Man explicerade sig med mindre förbehåll under desserten. Schröderheim (1790) hos Sylwan Kellgren 163. Agrell Maroco 1: 160 (1796).
-ÖVNING.
Spalt E 851 band 7, 1922