Publicerad 1922   Lämna synpunkter
EXOTISK äksω4tisk, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. exotisch, eng. exotic, fr. exotique, lat. exoticus; av gr. ἐξωτικός, till ἒξω (se EXOGAMI)]
utländsk, främmande; särsk. om växt l. djur, folk l. språk o. d. från (den heta zonen l.) långt avlägsna länder; i överförd anv. om litteratur- l. konstvärk l. riktning inom litteratur o. konst o. d.: som gör ett främmande, från det inhemska starkt avstickande intryck. Nilsson ÅrsbVetA 1831, s. 38 (om fåglar). Konsten .. är här (i München) en exotisk planta, fostrad i drifhus. Snellman Tyskl. 197 (1842). Exotiska växter. BotN 1868, s. 66. Bägge dessa element, det inhemska och det exotiska, hade alltjämt funnits och stannade alltjämt kvar (hos Atterbom). Vetterlund StudDikt. 49 (1901). En .. europeiska, som roar sig med att hålla en exotisk tjänstepersonal. SvD(L) 1903, nr 323, s. 1.
Avledn.: EXOT, m.||ig. [efter mönstret av HELOT, IDIOT o. d. vid sidan av HELOTISK, IDIOTISK osv.] (nytt ord) person som kommit l. leder sitt ursprung från fjärran land. Strindberg GötR 276 (1904). Berg Germ. 15 (1916).
EXOTIK, r. [efter mönstret av ROMANTIK vid sidan av ROMANTISK] (nytt ord) litt.-hist. Romantiken .. var från innehållets .. synpunkt en återgång till främmande, barbariska och historiska kulturer, en exotik. Blanck NordRenäss. 8 (1911). Lamm UpplRom. 1: 37 (1918).
EXOTISM, r. [jfr eng. exotism, fr. exotisme] exotisk karaktär l. läggning o. d.; böjelse för vad som är exotiskt; litteratur- l. konstriktning som (med förkärlek) behandlar exotiska (i rum l. tid långt avlägsna) ämnen o. d. Det finnes ingen exotism i (A. T. Gellerstedts) .. temperament. F. Vetterlund i AB 1900, nr 290 C, s. 1. ”The Bard” (av T. Gray) är väl .. det första .. betydande brottet med den gamla klassicismen, exotismens första praktblomma. Blanck NordRenäss. 71 (1911). Trots Heidenstams exotism fanns det dock innerst hos honom så mycket svenskt. Söderhjelm Levertin 2: 47 (1917).

 

Spalt E 839 band 7, 1922

Webbansvarig