Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ERUDIT, adj.
Etymologi
[av lat. eruditus, p. pf. till erudire, eg. befria från råhet, upplysa, undervisa, lära, av e, från (se EX-), o. rudis, rå, okunnig (se RUDIS). Jfr ERUDITION]
(†) lärd. VDAkt. 1708, nr 385. Erudita exkurser och hypotheser. Geijer I. 8: 40 (1833). WoJ (1891). —

 

Spalt E 727 band 7, 1922

Webbansvarig