Publicerad 1922   Lämna synpunkter
ERFRISKA, v.
Etymologi
[efter t. erfrischen; jfr ER- o. FRISKA]
(†)
1) giva (ngn) nya krafter. (Jag har) logerat Arméen i qwartier, then igen att erfrischa. HSH 32: 259 (1634).
2) bildl., refl.: friskas upp. (Ställa så att) wåre förfäders .. berömliga .. nampn .. igen motte vpkomma och sigh erfrischa. Gustaf II Adolf 631 (1630).

 

Spalt E 707 band 7, 1922

Webbansvarig