| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
ENTSPRINGA, v.
(†) springa fram (ur ngt), komma (från ngt). Vthur hans (dvs. Jupiters) kloke Hierna iag (dvs. Minerva) entsprungen är. Stiernhielm Parn. 1: 4 (1651). Triewald Förel. 2: 61 (1729, 1736). —
Spalt E 676 band 7, 1922