| Publicerad 1922 | Lämna synpunkter |
EMPLOJERA aŋ1ploje4ra l. am1– l. äm1-, l. EMPLOYERA aŋ1plωaje4ra l. am1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr EMPLOJ.
1) (†) använda, bruka, taga i bruk; om pänningar äv.: placera. HT 1910, s. 200 (i handl. fr. 1631). Tin tijdh ther medh tu ey, onyttigt emploijerar. Palmcron Sundh. sp. C 4 a (1642). Iag troor .. at man kan employera desse stora Penningar fruchtsammare. Rålamb 8: 205 (1691). At .. emplojera sina capitaler med 20 procents årlig revenu. Posten 1769, s. 655. Bordknifvar, hvartil detta stålet egenteligen emploijeras. Rinman Jernförädl. 294 (1772). Gyllengranat Sv:s sjökr. 1: 158 (1840).
2) (numera knappast br.) använda (ngn i l. för ett uppdrag o. d.); sysselsätta (ngn i ngt l. ss. ngt); anställa (ngn i en tjänst o. d.), giva (ngn) en syssla, engagera (ngn). Att I migh uthi edre ärenders förrettande ville employere. OxBr. 10: 360 (1634). De enda utländningar som Konung Carl employerade i civile syslor. HSH 7: 263 (c. 1750). Gåss-barnen kunde .. blifva amployerade som Soldater eller som Trumslagare. SP 1778, s. 65. En hederlig Mans Son från Landsorten, .. åstundar .. blifva employerad på något Handels-Contoir. GT 1788, nr 39, s. 4. Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 29 (1840). 2 NF (1907).
Spalt E 530 band 7, 1922