Publicerad 1920   Lämna synpunkter
-EKRIG ~e2krig, ngn gg -ECKRIG ~ek2rig l. ~äk2-, adj., bl. ss. senare led i ssgr.
Etymologi
[avl. av EKER]
försedd med så l. så många (l. så l. så beskaffade) ekrar; -ekrad. — jfr FYR-, SEX-EKRIG m. fl.

 

Spalt E 388 band 7, 1920

Webbansvarig