Publicerad 1918   Lämna synpunkter
EFTERLUPEN äf3ter~lɯ2pen, p. adj.; -pet, -pne, -pna.
Etymologi
[eg. p. pf. till EFTERLÖPA (se d. o. 2) o. LÖPA EFTER]
som folk löper l. springer efter (för att få höra l. se honom); särsk. [jfr fr. un prédicateur très couru] (numera mindre br.) om predikant l. (andlig) talare som kommit i ropet. Äfterlupen, adj. Efterfölgd. Schultze Ordb. 2824 (c. 1755). (Den) fordom efterlupne predikanten Börjeson. C. F. Dahlgren (1825) hos Thomander Tankar o. löj. 137. En efterlupen predikant. Dalin (1850). Auerbach (1908).

 

Spalt E 176 band 7, 1918

Webbansvarig