SAOB

Meny

  • Hem
  • Fritextsök
  • Om
    • Om ordboken
    • Redaktionen
    • Om webbplatsen
    • Historik
    • SAOB är inte SAOL
    • Köp SAOB
  • Hjälp
    • Att läsa ordboken
    • Uttal
    • Sökhjälp
    • Vanliga frågor
    • Förkortningar
    • Källförteckning
  • Kontakt
Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EFTERKOMMA, f.
Etymologi
[sannol. försvenskning av POSTERITET, resp. fr. postérité, på grundval av EFTERKOMMA, v., o. AVKOMMA, sbst.]
(†) efterkommande (se d. o. b). Min frihet, den vill jag ostörd lemna till min efterkomma. Ad. prot. 1789, s. 574. Gustaf III 1: 153 (1792).

 

Spalt E 156 band 7, 1917

Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
lista former moment
Upp
   efterklingande ↩
   efterklo sbst.
   efterklok adj.
   efterklokhet sbst.
   efterkläm sbst.
   efterklämma v.
   efterkomling sbst.
   efterkomma sbst.
   efterkomma v.
   efterkommande p. adj.
   efterkommare sbst.
   efterkommelse sbst.
   efterkommen p. adj.
   efterkomst sbst.
   efterkonstla v.
Ned
 
   efterkomma
 
© 2025 Svenska Akademien
  • Kontakt
  • Om cookies
  • In English