Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EFTERDÖMLIG äf3ter~döm2lig, äv., i sht i södra Sv., ~dø2m- (efterdö´melig Weste; jfr skrivningen -dömmel- Kling Spectator B b 4 a (1735) samt C. V. A. Strandberg 5: 79 (1862), där ordet rimmar med berömlig), adj. -are; adv. -EN (†, Dalin Vitt. II. 6: 38 (1736)), -T.
Ordformer
(-dömelig Dalin Arg., C. C. Gjörwell (1809) hos Ahnfelt Rääf 250. -dömlig Placat 4 april 1792, s. A 3 b, osv.)
Etymologi
[bildat till EFTERDÖME 5]
(i sht i högre stil; mindre br.) som förtjänar att tagas till föredöme l. förebild l. mönster; efterföljansvärd; mönstergill; exemplarisk; jfr FÖREDÖMLIG. Han .. var en efterdömelig Man i lära och lefverne. Dalin Arg. 1: 146 (1733, 1754). Såsom hennes lefnad varit efterdömlig, så var ock hennes död uppbygglig. Franzén Tal 398 (1832, 1835). Den i så många hänsigter efterdömliga, genom Collin och Schlyter besörjda, nya upplagan af Vestgöta Lagen. Rydqvist SSL 1: III (1850). Såsom son, broder och make uppförde sig Gustaf Adolf alltid efterdömligt. Odhner Lärob. 183 (1869). På ett mindre efterdömligt sätt. E. Svensén i GHT 1897, nr 102 A, s. 2.

 

Spalt E 116 band 7, 1917

Webbansvarig