Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EFTERARBETA äf3ter~arbe2ta, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE (knappast br., H. Reuterdahl i SKN 1841, s. 252 (i bet. 1: bearbetare)).
Etymologi
[jfr d. efterarbejde, ävensom t. nacharbeiten]
1) [till EFTER- 8 c o. ARBETA 8; jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (i sht i fackspr., särsk. tekn.; föga br. utom i pass.) efteråt bearbeta l. överarbeta (ngt), låta (ngt) undergå efterarbete. Dessa (äldre hebreiska lexikografer resp. deras ordböcker) efterarbetade och fördunklade D. Kimchi, hvars ordbok .. icke af någon annan judisk öfverträffades. Reuterdahl Inl. t. theol. 202 (1837). Eneberg Karmarsch 1: 168 (1858). Om stycken af götjärn bearbetas med sax, skall materialet invid snittet efterarbetas med mejsel, hyfvel eller fräs. Tekn. tidskr. 1901, V. s. 2.
2) [till EFTER- 11 c o. ARBETA 5; jfr motsv. anv. i t.] (i sht i pass.) arbeta l. förfärdiga efter (ett mönster), eftergöra; jfr ARBETA EFTER. Ett .. mönster .., som lätt kan efterarbetas. Freja 1880, s. 142. Hagdahl Det bästa 177 (1885).

 

Spalt E 98 band 7, 1917

Webbansvarig