Publicerad 1917   Lämna synpunkter
EDUKATION e1dɯkatʃω4n, äv. ed1-, l. -uk-, stundom 01—, l. -aʃ- (– – -tschón Dalin), r. (f. Dalin (1850)); best. -en, ä. o. vard. i mellersta o. norra Sv. äv. =.
Etymologi
[jfr t. edukation, eng. education, fr. éducation, av lat. educatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till educare (se EDUCERA)]
(i kretsar med fransk bildning) användt ss. vbalsbst. till EDUCERA: uppfostran.
1) till EDUCERA 1.
a) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera föga br.) abstr.: uppfostran, undervisning. Barnens Education. Baazius Likpr. ö. Posse 105 (1677). Vanan andra naturen. På denna regel grundar sig all education. Linné Diet. 2: 20 (c. 1750). DA 1808, nr 18, s. 7. Knorring Cous. 1: 93 (1834).
b) [jfr motsv. anv. i fr.] konkretare, om det som meddelas l. vinnes gm edukation i bet. a: uppfostran, bildning; numera nästan bl. med tanken fäst vid det yttre skicket o. uppträdandet: belevenhet. Jag (har) .. råkat välja mig en Hustru, som har aldeles ingen education, och som jag fördenskull nu får sittia och skämmas före i alla förnäma lag … Tänk ..! Hon kan hvarken Italienska, Fransöska eller Tyska: Intet dansa, ej heller spela på något Instrument. Hon har aldrig sedt, mindre läst någon Roman eller Piece de Theatre … Hon vet intet en gång hvad Toilette, Tabouret, Coquette .. betyder (osv.). Dalin Arg. 1: 261 (1733, 1754; i satirisk framställning). Det är inte lätt att skilja dressur och edukation nu för tiden! Hedberg Blommor 70 (1862). (Sv.) Edukation (d.) (god) Opdragelse; (nor.) Folkvett. Falbe-Hansen (1911).
Anm. till 1. Under sin första tillvaro i sv. synes edukation med avs. på bet. närmast ha påverkats av motsv. lat. ord. Det betecknade uppfostran i allmänhet, särsk. med tanke på kunskaper o. moraliska egenskaper (jfr språkproven från Baazius o. Linné under a). Då längre fram i tiden Frankrike inom vissa sv. kretsar blev det med avs. på bildning o. allmän kultur tongivande landet, övergick ordet till att bliva liktydigt med bildning på franskt sätt, vari då i främsta rummet ansågos ingå kunskap i fr. språket o. ett fint, belevat uppträdande (jfr språkprovet från Dalin under b). Det yttre skicket trädde sålunda i förgrunden. Enbart denna inskränktare anv. har bevarats till nutiden, stundom modifierad så, att i ordet inlägges bet. av ett överdrivet fint uppträdande.
2) [jfr motsv. anv. i eng.] (†) till EDUCERA 2; i utvidgad anv.: utbildande, utbildning. Mina jägares edukation .. upptog .. icke .. helt och hållet tiden. Ljunggren Minnesant. 32 (c. 1814).
Ssgr (till 1): EDUKATIONS-BOK. (†) bok som användes vid undervisningen, lärobok, skolbok. SP 1809, nr 45, s. 4.
-GREPP. (†) konstgrepp vid uppfostran, uppfostringsmetod. Rydelius Förn. 200 (1722, 1737).
-VERK. (†) undervisningsväsen, skolväsen; jfr UPPFOSTRINGS-VERK. Informations och educationsverket i Riket. Leinberg Skolv. 1: 26 (1760). C. G. Nordin (1785) i Sthms gymn. progr. 1880, s. XXXVI.

 

Spalt E 56 band 7, 1917

Webbansvarig