Publicerad 1923   Lämna synpunkter
DÅRSKAP 3r~ska2p, r. l. m. ((†) n. OPetri PEliæ f 3 b (1527)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[fsv. darskaper; jfr d. daarskab, isl. dárskapr; afledn. till DÅRE]
1) motsv. DÅRE 1: dåraktighet, oklokhet, enfald, tanklöshet, tokighet, förryckthet, fjollighet; absurditet, orimlighet, löjlighet, ”galenskap”; ofta konkretare: yttring af dårskap, dåraktig handling, galenskap, dumhet; äfv. om dåraktigt yttrande; ofta om handling som strider mot moral l. god sed, lättsinnig l. obetänksam handling; vid konkretare anv. äfv. i pl. De täflade med hvarandra i dårskap. Begå l. göra sig skyldig till dårskaper. Hvilken dårskap! Hur kunde du falla på en sådan dårskap? Molière gisslar sin samtids dårskaper och laster. Det vore dårskap att inlåta sig på ett dylikt företag. Dårskapen i (äfv. af) detta handlingssätt. Thet wore jtt stoort dåårskap ath (dvs. om) konungen j Persien .. wille noghot pååbiwdha ther wij som boo her j Swerige skulle regera oss epter. OPetri PEliæ f 3 b (1527). Ålder hielper ey för dårskap. Sigfridi A 7 b (1619). Sättet at förrätta dessa heliga dårskaper (dvs. offren under hednatiden i Sverge) var olika. Lagerbring 1Hist. 1: 492 (1769). När blifver verlden klokare af fordna tiders dårskaper? Schönberg Bref 2: 20 (1778). Jag känner (far o. son) .. / Den ena tillät sig små dårskaper ibland, / Den andra är en vis och verkligt dygdig man. Remmer Theat. 1: 179 (1814). Modin Pascal 42 (1890). — särsk. [jfr isl. dár(a)skapr, falskhet, svek, samt ä. t. torheit (äfvensom narrheit) i bet. synd- (fullhet)] (†) närmande sig l. öfvergående i bet.: skälmstycke, missgärning; orättfärdighet, synd. (Sichem) hadhe giordt en dårskap j Jsrael, och beläghrat Iacobs dotter. 1Mos. 34: 7 (Bib. 1541; Luther: narrheit, Vulg.: foedam rem, Bib. 1917: en galenskap). (Lat.) Scelus, fraus, (sv.) Dårskap, Skälmstycke. Verelius 94 (1681).
2) (†) motsv. DÅRE 2: vansinne, sinnessjukdom. De många grader af fånighet, dårskap, yra, ursinnighet, raseri, hjertängslan .., som i et .. (dårhus) finnes samlade. Hagström IVetA 1788, s. 8. Hon hade till och med anfall af verklig dårskap och man måste fördubbla vaksamhet och omsorger för henne. Bremer FamH 2: 99 (1831).
Ssg: (1) DÅRSKAPS-BAN. (tillf.) bildl. Sedo-Läran .. (bör) genskiuta de på dårskaps-banen löpande dödelige. Dalin Arg. 1: 4 (1732, 1754).

 

Spalt D 2495 band 7, 1923

Webbansvarig