Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DRÄSSLA dräs3la2 l. DRÄTSLA drät3sla2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(dräs- Leopold 1: 150 (1800; uppl. 1815: dräts-). dräss- (dress-) Fersen, SoS 1913, s. 115. dräts- Weste (1807), Meurman (1846))
Etymologi
[af t. dräseln (särsk. i ssgn dräselkasten, låda för de vid drässlandet erhållna guld- o. silfvertrådarna), med sidoformerna dröseln, drieseln, trenseln. Ordets urspr. bet. är oviss. Jfr fr. parfiler]
(förr) draga ut (guld- o. silfver)trådarna ur (en tygbit, guld- l. silfverbrokad o. d.) för att tillvarataga (den ädla metallen); om liknande behandling af sidenbitar: repa upp; en modesysselsättning för den fina världens damer (o. herrar) under 1700- o. början af 1800-talet. Jag .. dresslade (under fängelsetiden) sidenlappar, till stoppning af en sidenväst. Fersen HistSkr. 7: 134 (c. 1790). Nu söktes de behag en verksam lefnad ger: / Man drätslade sitt guld, man satt ett flor i hatten. Leopold 2: 282 (1800, 1815). MeddSlöjdf. 1887, s. 29.

 

Spalt D 2272 band 7, 1922

Webbansvarig