Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DRÄKTE dräk3te2, n.; best. -et; pl. -en.
Ordformer
(drächte, dräckte, drägte, dräkte)
Etymologi
[till DRÄKT; jfr DRÄTT: DRÄTTE]
1) (i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgadt) fisk. = DRÄKT I 1 d; varp; äfv. konkret, om den fisk som erhålles i ett varp. Om våren fångas .. (makrillen) med stora Vader eller Noter, ibland .. til så stor ömnoghet, at i ett dräckte kunna bli 2 eller 3 båtar fulla. Oedman Bahusl. 33 (1746). (Fiskvaden) måste .. dragas tillbaka, och då blef hela drägtet förloradt. VetAH 1817, s. 37. Kasta ut näten till drägte. Björkman (1889). — jfr NOT-DRÄKTE.
2) (†) fisk. om fiskredskap. (Sv.) Drägte .. (lat.) tragulæ. Lindfors (1815).
3) (†) = DRÄKT II 2 a; i ssgn DRÄKTES-OXE.
Ssg: (3) DRÄKTES-OXE. (†) dragoxe; jfr DRÄTT-OXE, DRÄTTES-OXE. GR 16: 550 (1544). Drechtis oxar .. 2 paar. BtFínlH 4: 190 (1563). VDAkt. 1675, nr 298.

 

Spalt D 2250 band 7, 1922

Webbansvarig