Publicerad 1922   Lämna synpunkter
DOSERA dåse4ra l. dω- l. do-, i Sveal. äfv. -e3ra2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.), -NING (se DOSERING, sbst.1).
Ordformer
(ofta skrifvet doss-. doc- Böttiger Drottningh. 113 (cit. fr. 1715?), Sparre Sjökadetten 143 (1850); douc- SvMerc. 3: 13 (1757))
Etymologi
[liksom d. dos(s)ere, af t. do(s)sieren l. holl. dosseeren (doceeren, dorseeren). Ordet sammanhänger med fr. dos, rygg (se DOS-A-DOS)]
(i fackspr.; i sht bef.)
1) tr.: göra sluttande; med afs. på muryta, vall, sida af graf o. d. Vallen (är) revesteradt med en af huggen quadersten docerad muhr. Böttiger Drottningh. 113 (cit. fr. 1715?). Jord-doceringen .. doceras mer eller mindre efter jordens beskaffenhet, at intet jorden, ramlar neder. König Mec. 142 (1752). SvMerc. 3: 13 (1757). — i p. pf. med adjektivisk bet.: sluttande. Marken är starkt doserad så att byggnaden har åt främre sidan 3 våningar och åt bakre sidan 2 våningar. TT 1899, Allm. s. 10.
2) intr.: slutta (om mur, vall, mark o. d.). Perpendiculaira och Doserande (murar). Carlberg Sthms architect contoir F 1 a (1740). Skall .. (grafven) hafva .. bestånd, böra des breddar docera fot på fot, eller litet mindre. Sturtzenbecher Förel. I. 1: 22 (1794). En liten, åt alla sidor lindrigt docerande slätt. Sparre Sjökadetten 143 (1850).
Ssgr: A (till 1): DOSER-STÅNG. [jfr d. doseringslægter, t. dossierlatten] (numera knappast br.) stång som vid dosering nedstickes i marken i mer l. mindre starkt lutande ställning för att utmärka sluttningens profil. König Mec. 108 (1752).
B: DOSERINGS-ANLAG m. fl., se DOSERING, sbst.1

 

Spalt D 1993 band 7, 1922

Webbansvarig