Publicerad 1920   Lämna synpunkter
DOMNIG dom3nig2, adj.
Etymologi
[jfr östsv. dial. domno(gär); bildadt till DOMNA efter mönstret af SOMNA : SÖMNIG]
(knappast br.) adj. till DOMNA; särsk. till DOMNA I 2: slö, sömnig, dåsig. (Det sjuka barnet) känner sig kulet och matt, ser domnigt ut kring ögonen, har hufvudvärk (osv.). SvT 1852, nr 175, s. 4.

 

Spalt D 1952 band 7, 1920

Webbansvarig