| Publicerad 1920 | Lämna synpunkter |
DOMINO då4minω l. dom4-, l. -nå l. -no, i bet. I 1, 2, 4 r. l. m., i bet. I 3 m.||ig., i bet. II n.; best. -n, ss. n. (föga br.) -t; pl. (i bet. I) -s, äfv. -r (G. J. Ehrensvärd Dagb. 2: 79 (1780), Kullberg Syskonb. 127 (1846), SDS 1897, nr 37, s. 1), stundom -er 2020 -nω2– l. -nå2– l. 4010 l. dominer. Anm. För uttryckande af flertal användes i bet. II a motsv. former af DOMINO-PARTI.
I. om dräkt o. i bet. som ansluta sig till denna anv.
1) (knappast br.) benämning på ett slags svart kappa med kapuschong som i vissa katolska länder förr bars af präster (o. munkar) om vintern. Björkegren (1784; under domino). Dalin (1850). NF (1880).
2) ett slags maskeraddräkt, bestående af en fotsid (vanl. svart), med kapuschong försedd, vid kappa (i allm. af siden) som bäres i förening med svart halfmask för ansiktet; jfr SOTAR(E)-KAPPA. Riccoboni Catesby 29 (1761). En magnifik domino af rödt taft med mycket tunna silfvergaloner. Tersmeden Mem. 1: 244 (c. 1780). 70 mtr helsiden Ponge, lämpligt bl. a. för dominor. SDS 1897, nr 37, s. 1. — bildl. Anonymitetens domino. V. F. Palmblad i Sv. litt.-fören. tidn. 1837, sp. 73. — jfr FRUNTIMMERSDOMINO.
3) person som (på en maskerad) är iförd en domino. Bellman Skr. Ny saml. 1: 157 (c. 1770). (Jag) bjöd opp en domino. Oscar II 3: 32 (1864, 1888).
4) (numera knappast br.) maträtt bestående af urkärnade äpplen som fyllts med korinter, kanel o. socker, omgifvits med smördeg o. gräddats i ugn. Björklund Kokb. 182 (1847).
II. ss. namn på ett visst sällskapsspel samt i anv. som ansluter sig till denna bet.
a) [sannol. utgående från en bildl. anv. af I 3 om dominobricka (jfr eng. o. fr. domino i denna bet.). Spelets namn skulle i så fall bero på dominobrickornas svarta o. som ett slags täckmantel uppfattade baksida (jfr att de hos hvarje spelare stå uppställda med baksidan mot medspelarna); jfr Littré] sällskapsspel utfördt med ett antal (vanl. 28) små rektangulära brickor, å hvilka rätsidan (i allm. af elfenben, under det att afvigsidan oftast består af ebenholts) med ett streck är delad i två fält, hvartdera (gm att antingen ha lämnats tomt l. ha märkts med ett växlande antal punkter) representerande ngt af talen 0—6 (stundom 0—9 l. 0—12). Ett parti domino. Spela domino. Vinna i domino. Deleen (1814; under domino). Hvarje afton samlas de vanliga kunderna på stadens källare, der de röka sina pipor och spela sitt domino. G. Thomée († 1867) hos Kindblad. I Frankrike är domino det kanske allmännast förekommande spelet. Wilson Spelb. 125 (1888).
b) [efter motsv. anv. i fr.] i dominospel; användt af spelare för att tillkännagifva att han satt ut sin sista bricka o. därmed afslutat spelet. Göra domino, afsluta ett dominoparti gm utsättande af sin sista bricka. A. gör domino i 7:de draget. Wilson Spelb. 136 (1888).
2) sockerbag. ett slags bakelse (af mandeltårt- l. sandtårtmassa) som efterliknar en dominopjäs. Grafström Kond. 255 (1892). —
(I 2) -MASK, pl. -er. —
-PARTI. —
-PJÄS. —
-SPEL.
2) konkret: benämning på den samling af brickor hvarmed domino spelas. Bouppteckn. fr. Växiö 1781. —
-SPELARE. —
-VIST. ett slags domino. Dominowhist .. spelas på 4 man hand, 2 och 2 mot hvarandra, hvar och en med 6 brickor. Wilson Spelb. 139 (1888). —
-ÖGA. punkt å dominobricka.
Spalt D 1944 band 7, 1920