Publicerad 1920   Lämna synpunkter
DOLLHET, f.
Ordformer
(dohl- på det enda ställe där ordet anträffats)
Etymologi
[fsv. dolhet; jfr ä. d. dwlhet, mnt. dulheit, holl. dolheit, t. tollheit]
(†) sbst. till DOLL 2: öfvermod, förmätenhet, öfverdåd. Han (dvs. Moab) är fast stoorlåtigh, så at hans hogmodh, dohlheet och wrede, är större än hans macht. L. Petri Jes. 16: 6 (1568).

 

Spalt D 1904 band 7, 1920

Webbansvarig