Publicerad 1918   Lämna synpunkter
DIVERTISSEMANG di1värtis1emaŋ4 l. div1-, l. -ær- l. -er-, ngn gg -män4t (divärrtissemánng Dalin), n. ((†) r. Forbus (1692; se under 1)); best. -et; pl. = l. -er ((†) divertissements Bellman 6: 136 (1790)).
Ordformer
(divertisement Växiö domk. akt. 1699, nr 353; divertizement S. Agrell (1711) i Karol. krig. dagb. 5: 281)
Etymologi
[jfr holl. o. t. divertissement, eng. divertisement, divertissement, af fr. divertissement, vbalsbst. till divertir (se DIVERTERA; jfr särsk. d. o. 3)]
1) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] (numera nästan bl. skämtsamt arkaistiskt) förströelse, nöje, tidsfördrif; jfr DIVERTERA 3, DIVERSION 4. Fast hon än (dvs. om hon än) hade de bästa diuertissementer i värden och icke hade sådant omgänge, som hon gärna önskade, så är det allt fåfängt. Ekeblad Bref 1: 414 (1655; jfrdt med hskr.). Mina tårar äro min divertissement dag och natt. Juliana Forbus (1692) hos Tegnér Sv. bild. 292. Jag tror .. at .. (min man) hölt mig för .. et Creatur, som han bara hade för sit divertissement. Dalin Arg. 1: 280 (1733, 1754). (De kringstående togo slagsmålet) som ett litet rätt trefligt divertissement på morgonqvisten. Hedenstierna Hellevik 69 (1898). Kjellén Nat. saml. 72 (1902, 1906).
2) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr.] (numera bl. i fråga om ä. förh.) dramatisk l. musikalisk underhållning (af lättare art); mindre teaterstycke (ofta af tillfällig natur o. uppfördt med anledning af ngn högtids- l. bemärkelsedag); särsk.: sång l. dans (ofta i förening med ngt mindre teaterstycke) som förekom inlagd i en opera l. ett skådespel l. som utfördes mellan akterna l. ss. efterspel; förr äfv. om akrobatföreställning. Divertissement På Vår Allernådigsta Konungs .. Födelse-Dag .. Bestående af en Prologue, och en Operette. (1738; boktitel). Tilfälle Gör Tiufven. Divertissement I En Act med Vaudeviller. (1783; boktitel). I morgon .. uppför Herr Casorti på sin Theater .. ett Divertissement i 7 Acter, som börjar med Lindansning. DA 1808, nr 1, s. 3 (om akrobatföreställning). Äfventyraren, eller Resan till Månans Ö, Com(edi) på vers i 2 Acter med Sång och Divertissement. SP 1809, nr 4, s. 4. (Bland) Teaterstycken, som uppfördes (inom studentföreningen i Uppsala 1846, var) .. ett för tillfället författadt divertissement, som handlade om sjelfva studentföreningen. Svedelius Förfl. lif 449 (1887). Divertimento, divertissement .., ett i en opera inlagdt enaktsstycke för mindre orkester med solosånger, körer, ensembler m. m. med löst hopfogad handling. Norlind Musiklex. (1912). — jfr BALETT-, DANS-, MELLANAKTS-, TILLFÄLLIGHETS-DIVERTISSEMANG m. fl.
3) mus.
a) [jfr motsv. anv. i holl., t., eng. o. fr. äfvensom af it. divertimento] (förr) (för blås- l. stråkinstrument l. bådadera l. för klaver med l. utan andra instrument skrifven) svitartad komposition som består af flera (oftast 5 l. 6) löst hopfogade satser (o. som är kortare o. af enklare byggnad än sonaten). Andersson Frem. ord (1845). Dalin (1850). Höijer Musiklex. (1864). Beslägtade med serenaden äro kassationen eller divertissementet (divertimento), en sammanställning af en hel mängd mindre satser i lied- eller periodform. Wegelius Musikl. 2: 155 (1889).
b) [jfr motsv. anv. i eng.] potpurriartadt musikstycke; potpurri; jfr KVODLIBET. Ett divertissemang öfver operan Martha. Drake Gollmick 134 (1842). Wegelius Musikl. 2: 155 (1889).
c) [jfr motsv. anv. i fr.] friare mellansats i en fuga. 2 NF (1906). Norlind Musiklex. (1912).
Anm. I bet. 2 o. 3 förekommer ngn gg det från it. lånade divertimento. Drake Gollmick 156 (1842). Gynther Conv.-handlex. (1846). Norlind Musiklex. (1912). För detta ord upptages af Gynther Conv.-handlex. (1846) äfv. bet.: tidsfördrif, nöje, en bet. som ordet emellertid aldrig torde hafva haft i sv.

 

Spalt D 1712 band 7, 1918

Webbansvarig