Publicerad 1916   Lämna synpunkter
DISKUTERA dis1kɯte4ra, äfv. -ku-, i Sveal. äfv. -e3ra2 (∪ ∪ ‵ ∪ L. M. Enberg i Försl. t. SAOB (1850)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (SAOL (1900)); jfr DISKUSSION.
Ordformer
(disk- (disc-) RARP 1: 97 (1629) osv.; tisc- Bidr. t. Åbo hist. I. 6: 102 (1633))
Etymologi
[jfr t. diskutieren, eng. discute, discuss, fr. discuter, af lat. discutere, skaka åtskils, senlat. äfv.: undersöka, pröfva, af dis-, itu, isär, åtskils (jfr DI-), o. quatere, skaka, stöta (jfr KASSERA). — Formen tisc- beror på finskt inflytande]
(ensam l. i förening med andra) göra (ngt) till föremål för en granskande undersökning, hvarvid olika sidor l. möjligheter l. argument för o. emot framhållas; granska, dryfta; utreda; jfr DISKUSSION. Frågan diskuterades ifrigt, helt lugnt, grundligt, från olika synpunkter. Diskutera ett svårt problem. Geijer I. 6: 141 (1839). V. E. Öman i Framtiden 1871, 1: 5. Lyttkens o. Wulff 1 Ljudl. III (1885). Hans politik var lydnad för öfverheten, hvars åtgärder han icke diskuterade. Hillman Sp. nov. 112 (1896). Och skatterna! Man diskuterar icke längre den frågan (i en eröfrad landsända). Hedin Varn. 29 (1912). Här (i uppsatsen) diskuterade förhållanden. E. Olson i Fr. filol. fören. i Lund 4: 105 (1915). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fr.] mat. pröfva l. undersöka (olika fall som vid en matematisk fråga kunna vara att särskilja); jfr DISKUSSION a. Att .., efter upplösningen af ett allmänt problems eqvation, utförligen granska och uttyda de dervid funna värdena, kallas att diskutera dessa värden. Björling Alg. 1: 75 (1861). Diskutera en bokstafseqvation eller ett problem, som gifvit en sådan. Lindman Alg. 210 (1875, 1888).
b) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] om öfverläggning (under parlamentariska former) i rådplägande församling o. d.: öfverlägga om, dryfta, debattera (en fråga, ett förslag o. d.); äfv. med ämnet för meningsbytet uttryckt gm en förb. med prep. öfver l. om; äfv. abs., utan att ämnet för diskussionen är angifvet; jfr DISKUSSION b. Derpå discuterades lenge åå både sidor (på riddarhuset). RARP 1: 97 (1629). Samma dagh wart .. tiscuterat i Retten, huadh löhn dhe willia tillsäia Stadzskrifueren. Bidr. t. Åbo hist. I. 6: 102 (1633). Äfven dagakarlen är (i England) medlem af sin så kallade klubb .. för att diskutera öfver ministrarnas uppförande och reform i parlamentet. E. G. Geijer (1810) i Sv. mem. o. bref 7: 149. Om .. (ett f. d. statsråd) är .. riksdagsman .., kan han allt framgent .. diskutera frågorna med sine efterträdare. Svedelius Statsk. 1: 115 (1868). Frisinnade klubben i Stockholm diskuterade på sammanträde i går lagberedningens förslag. GHT 1913, nr 241, s. 6.
c) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] allmännare, om meningsbyte (i sht muntligt) mellan två l. flera personer: samtala, resonera om (ngt med ngn); tvista om, yttra olika meningar om (ngt); äfv. med ämnet för meningsbytet uttryckt gm en förb. med prep. om l. öfver; äfv. abs.; jfr DISKUSSION c. Jag (får) vidare .. diskutera saken med honom. Tegnér 6: 335 (1838). Vi hafva .. sett tvenne .. tidningar .. lifligt diskutera en .. artikel om det nordamerikanska samhället. Frey 1850, s. 322. Diskutera aldrig med en person, som är dig alltför underlägsen i förstånd och kunskaper. C. D. af Wirsén i PT 1883, nr 189 A, s. 3. De yngre herrarna voro specialister på mineralvatten, hvilkas verkningar på olika organ de diskuterade med hetta. Levertin Sista nov. 257 (1905). Den s. k. metriska versen, .. hvarom .. (Brinkman) ofta diskuterade med Tegnér. Wrangel Brinkman o. Tegnér 219 (1906). — särsk. i förb. ngt kan (icke) diskuteras o. d., ngt är (icke) diskutabelt, ngt är (o)disputabelt. Det riktiga i denna synpunkt kan ej diskuteras. Sylwan Sv. lit. 295 (1903).
Särskilda förbindelser:
DISKUTERA FRAM1010 4. till b. Ett tillfredsställande skolsystem kan .. icke i en eller tio komitéer diskuteras fram, icke genom riksdagsbeslut framtvingas. Verdandi 1883, s. 8.
DISKUTERA IGENOM1010 040 l. 032, äfv. GENOM40 l. 32. jfr GENOM-DISKUTERA. Diskutera igenom alla paragraferna i ett lagförslag.
DISKUTERA UT1010 4. jfr SLUT-, UT-DISKUTERA. Söderhjelm Tavaststjerna 140 (1900). Den tron, att arbetarnas sunda förstånd skulle segra, om de blott finge diskutera ut sina frågor i fred. Laurin Våld o. väld 276 (1910).

 

Spalt D 1587 band 6, 1916

Webbansvarig