Publicerad 1915   Lämna synpunkter
DIORITISK di1ωri4tisk l. -å- l. -o-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. dioritisch, eng. dioritic, fr. dioritique]
adj. till DIORIT. Jernk. annal. 1832, Bih. s. 108. I en .. synbart tät dioritisk grundmassa finnas utbildade tydliga .. korn af plagioklas .. eller hornblende. NF 3: 1237 (1880; om dioritporfyr). Dioritiska bergarter. J. J. Sederholm i Atlas ö. Finl. 3: 7 (1899).

 

Spalt D 1462 band 6, 1915

Webbansvarig