Publicerad 1911   Lämna synpunkter
DEVOTION de1votʃω4n l. de1vå-, l. dev1-, äfv. -oʃ- l. -åʃ- (-tschón Dalin), r. (f. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. devotion; af fr. dévotion, lånadt af lat. devotio, vbalsbst. till devovere (se DEVOT)]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] gud(s)hängifvenhet; from undergifvenhet; sträng religiositet l. fromhet, gudaktighet; (djup) andakt, andäktighet; numera nästan bl. med arkaistisk anstrykning l. (mer l. mindre ringaktande) med ett bibegrepp af formväsen o. ytlighet l. affektation l. fromleri o. skenhelighet l. dyl. Drotning Constantia vthi Neapolis och Cicilien, öffwertalade bådhe Frwer och Jungfrwer vthi sitt Konungerijke, til at lära skrifwa och läsa: Ty, sadhe hon, at sådant gaff Orsak och Ledsaghelse til Devotion, Gudhachtigheet och itt dygdesampt Leffwerne. Schroderus Albertinus 1: 30 (1638). Deras (dvs. döfstumma personers) genom vissa tekn utvista stora devotion, när de se den Hel. Nattvarden utdelas. Rydén Pontoppidan Colleg. past. 383 (1766). Den nya devotionen i Frankrike, som man kan lära känna i Chateaubriand’s skrifter. Geijer I. 5: 117 (1811). Lättja och den mekaniska .. katholska devotionen göra folket (i Belgien) förslöadt och likt kreatur. Ljunggren Minnesant. 219 (c. 1815). Almqvist Ekols. 3: 161 (1847). Devotion .. Andakt. Dalin (1850). Devotion, .. andakt, fromhet, gudaktighet; .. fromleri, skenhelighet. G. Dalin (1871). Devotion, gudaktighet; andakt; gudsnådlighet. 2 NF 6: 280 (1906). Handens förande mot bröstet i 1600-talets stiftarporträtt har .. betydelse af ödmjuk devotion: ”Se din tjänare!” Romdahl Portr.-mål. hist. 106 (1907). — särsk.
a) [denna anv. beror sannol. delvis på inverkan från 2 a] i uttr. med devotion, med religiös l. from underdånighet o. d. RARP 4: 166 (1649). Altså kan jag en sådan Guds wälgerning .. med tilbörlig devotion nu ej nogsamt beprisa. M. Stenbock (1711) hos Loenbom M. Stenbock 2: 173. Med en devotion, som skulle kommit själfve den för naturtillståndet svärmande Rousseau att häpna, böja de knä för (den af kulturlifvet oberoende) utvecklingen. Rydberg Varia 1: 111 (1889).
b) [jfr motsv. anv. i eng., fr. o. senlat. (Lampridius)] (†) konkret(are): andaktsöfning, andakt, gudstjänst; särsk. i uttr. hålla l. göra sin devotion, förrätta sin andakt. Rålamb Constantin. resa 64 (1658, 1679). När dem (dvs. lapparna) .. någon Olykia tillstötte, då uthklädde dhe sig i sina bästa kläder, trädde fram (för sin afgud), och giorde sin Bön och devotion. J. Tornæus (1672) i Landsm. XVII. 3: 27. Vi (hafva) icke ens hafft lägenhet hålla vår devotion. C. Piper (1712) i Hist. handl. XXI. 1: 174. Ekbohrn Främ. ord (1868, 1878).
2) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] undergifvenhet l. underdånighet (som en undersåte visar mot regent l. regering, en underlydande mot sin herre o. d.), underdånig tillgifvenhet o. vördnad, undersåtlig hörsamhet o. lojalitet; numera bl. ngn gg med ett (mer l. mindre) förklenande l. nedsättande bibegrepp af öfverdrifvet formväsen l. servilitet o. d.; jfr DEVUEMANG. RP 1: 1 (1622). Att alle ständer och undersåter i Rijket .. måge hålles .. uthi deres underdånige hörsamheet och devotion emoth Kongl. Maij:t och Rijket. Därs. XIII (1626). RARP 6: 47 (1657). Devotion .. Oinskränkt tillgifvenhet, hängifvenhet. Dalin (1850). Det lojala sinnet kan finnas qvar äfven i våra dagar, om också den underdåniga devotionens långrandiga former äro borta. SDS 1897, nr 60, s. 2. — särsk.
a) i det i sht ss. höflighetsformel använda uttr. med devotion, med underdånig l. undersåtlig tillgifvenhet, respekt o. vördnad, med underdånighet; ofta med ett attribut: tillbörlig, skyldig, underdånig o. d. Heroisch Fägne-Sång .. Medh tilbörlig Wyrdning och Devotion, i Jambico-Heroisk Alexandrin Vers författat, af en H. K. Maijtz. vnderdånige Tienare. Stiernhielm Fägn. (1643, 1668; i titeln). Eders Förstlighe Nådess courtoise (dvs. älskvärda) skrifwelse hafwer iagh med skyldigh devotion vndtfått. M. G. De la Gardie (1647) i HSH 27: 257. Sedan sågh han een gång, 2 eller 3 uppå henne (dvs. sitt hjärtas härskarinna), men låddes göra det mz stor fruchtan och ändå större devotion. U. Hiärne Vitt. 29 (1665). Wi (erkänna) med all underdånig Devotion den Nåd, som i detta mål oss wederfares. Stadg. ang. landtmil. 2: 194 (1688). Skulle pressen betrakta regeringsbesöken i Publicistklubben med så stor devotion att där framförda politiska uttalanden .. måste accepteras utan invändning vid risk att gästvänskapens lagar eljest skola anses trädda för när, då … DN(N) 1911, nr 14695, s. 7.
b) (†) i uttr. hålla (ngt) i devotion, hålla i vördnad, hysa underdånig l. undersåtlig vördnad för. Testamenthet (som K. X G. lämnat efter sig) wörda wij och hållat .. i diupeste devotion. RARP 7: 64 (1660).
c) (†) öfvergående i bet.: tillgifvenhet, vänskaplig l. sympatisk sinnesstämning o. d. i allm. Och synes oss eij oäfven (dvs. olämpligt) vara, dett (Hollands sändebud till Preussen) Beaumont för allt holles i devotion, så att vij kunne hafve oss honom på all händelsse tillhandha. Oxenst. brefv. 1: 488 (1629).
d) [jfr ä. eng. to be at a person’s devotion, ä. fr. être à la dévotion de quelqu’un] (†) i uttr. vara under, äfv. i (ngns) devotion, vara under (ngns politiska) öfverhöghet, lyda under, stå i underdånighetsförhållande till, komma l. gifva sig o. d. under (ngns) devotion, komma l. gifva sig under (ngns) öfverhöghet, komma l. ställa sig i underdånighetsförhållande till, taga (ngn) under (sin osv.) devotion, taga (ngn) under (sin osv.) öfverhöghet. Wijdh denne expedition wore fuller ännu een deel Quartianer uthi Kongl. Maij:tz devotion, men fölliandes the andre affallandes exempel desslijkes afweeke. RARP 7: 118 (1660). Dhe frågas, .. om icke de hafwa corresponderat medh någon främmande Potentat på det dhe skulle gifwa sigh under hans devotion? Barckhusen Cotossichin 35 (1669). (Kolonisterna i Nya Holland”, dvs. New York) blefwo .. af Samuel Argall Gouverneur öfwer Virginien der ifrån drefne och under Engelsk plicht och devotion tagne. Holm N. Sv. 54 (1702). Den tiden då landet kom ifrån Dannemarck under Sveriges lydno och devotion. Ad. priv. 1723, § 8. Efter Pommern voro under Svensk devotion, så kunde Pommern ey utestängas (från rätten att införa frukt till Sv.). 2 RARP 5: 283 (1727). jfr: Om icke Adelss-Mahnnen skall wahra mächtigh en sådan (dräng) sigh hafwa förbehållen och honom till sijnn devotion ahntasta (dvs. taga honom tillbaka under sitt husbondevälde). RARP 6: 267 (1656).
Ssg: DEVOTIONS-TECKEN103~20. särsk. (†) till 1 b, om fana med religiös(t) bild l. emblem. Nästa rummet in til nu omrörde devotions-tekn hafva Öfverhets personernes broderade bilder eller namn haft. Gahm Persson (1764) i Stadg. ang. landtmil. 2: Föret. 22 b.

 

Spalt D 1131 band 6, 1911

Webbansvarig