Publicerad 1907   Lämna synpunkter
DANTELIG, adj.
Ordformer
(danteligit, n.)
(†) adj. till DANTA: klandervärd. Är hon alztinges (dvs. allt igenom) så skön, at man på henne intet besmitteligit eller danteligit spörja kan. Schroderus Albert. 1: 80 (1638).

 

Spalt D 366 band 6, 1907

Webbansvarig