Publicerad 1907   Lämna synpunkter
DAMMA dam3a2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, DAMNING, sbst.3; jfr DAMMARE, sbst.2
Etymologi
[jfr motsv. anv. af t. dämmen (se DÄMMA). Den sv. formen med a i stamstafvelsen går möjl. tillbaka till ett (i denna bet. dock icke anträffadt) t. dammen, sidoform till dämmen, l. ock kan den bero på mera direkt anslutning till det mot t. dämmen i denna bet. svarande sbst. t. damm l. dess ssgr: dammerde, dammgrube osv.]
tekn. vid gjutning (af klockor) i gjutgrop: fylla (rummet omkring formen) med jord l. sand, packa (jord l. sand) omkring formen; jfr liknande anv. af DÄMMA. NF 8: 877 (1884). — jfr INDAMMA.
Ssg: DAMNINGS-MULL. (†) jord afsedd l. använd till att vid gjutning (af klockor) i gjutgrop fylla rummet omkring formen med. Een båt, som fördess dambningzmulld medh. Bidr. t. Åbo hist. I. 11—12: 24 (1660).

 

Spalt D 279 band 6, 1907

Webbansvarig