DALLA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr sv. dial. (Finl.) dalla, gå långsamt, slå dank (Rietz; under dala 2; Vendell Ordb. ö. östsv. dial. (1904)), nor. dalla, hänga o. slänga, gå o. slänga, springa, trippa (Aasen o. Ross); d. dial. (Jutland) dalle (t. ex. med ett barn), dingla, gunga, gå o. släpa, drifva omkring (med); se för öfr. DALLRA. Jfr DALLA, sbst., samt med afs. på bet.-utvecklingen DANGLA o. DANKA]
