Publicerad 1905   Lämna synpunkter
CYSTIT systi4t, r.; best. -en; pl. (om olika fall af cystit) -er. Anm. Stundom användes den lat. formen cystitis.
Etymologi
[jfr t. cystitis, kystitis, eng. cystitis, fr. cystite, af nylat. cystis, gr. κύστις, κύστη (se CYSTA), o. den i namn på sjukdomar, särsk. inflammatoriska, vanliga afl.-ändelsen -it(is) (jfr BRONKIT(IS), NEFRIT, RAKITIS m. fl.), efter gr. adjektiv på –ῖτις (fem.), hvilka stundom förekomma själfständigt ss. namn på sjukdomar]
med. inflammation i urinblåsan; blåskatarr. Kronisk cystit. Hygiea 1872, s. 431. Med cystit eller ”blåskatarrh” förstår man en af bakterier framkallad inflammation af blåsväggen. Krogius Urinv. kir. sjukd. 176 (1898). Studiet af cystiterna. Därs. 180.

 

Spalt C 301 band 5, 1905

Webbansvarig