Publicerad 1905   Lämna synpunkter
CIVILISATION siv1ilisatʃω4n l. si1v-, l. -lis1– l. -li1s-, l. -aʃ- (-tschón Dalin), r. (f. Dalin (1850), Lundell); best. -en; pl. (i bet. 2 b β) -er.
Etymologi
[då ordet i den här ifrågavarande bet. anträffats i sv. tidigare än i öfriga nyare språk, torde det få betraktas ss. här nybildadt till CIVILISERA efter mönstret af andra sbst. på -ation, svarande emot verb på -era (t. ex. AUKTORISATION till AUKTORISERA, CIRKULATION till CIRKULERA m. fl.); jfr t. civilisation, eng. civilization, fr. civilisation]
1) (numera mindre br.) handling(en) att civilisera l. civiliseras; civiliserande. Några andra detta Folkets (dvs. nyseländarnas) egenskaper gifva åtminstone ej ringa hopp om deras civilisation. A. Sparrman Præs. i VetA 1778, s. 23. jfr: Civilisationen är en tilldragelse, likasåväl som någon annan. Ekmarck Guizot 7 (1851); jfr 2 b.
2) eg.: egenskap(en) l. tillstånd(et) att vara civiliserad.
a) (numera föga br.) motsv. CIVILISERA 1: förfining (af seder osv.); (högre) bildning. Nu är civilisationen så långt gången, at här i London är et Sällskap af Engelsmän, under namn af Lycée Francois. De tala der icke utan på Fransyska i Philosophi, Moral (osv.). SP 1780, s. 311.
b) motsv. CIVILISERA 2: sammanfattning(en) af de odlingsmoment som känneteckna ett samhälle hvars medlemmar höjt sig öfver vildens ståndpunkt, ofta närmande sig bet.: ordnadt samhällsskick; hyfsning; motsatt BARBARI; stundom särsk. utmärkande den rent yttre hyfsningen l. den materiella odlingen till skillnad från den högre l. andliga kulturen; stundom åter närmande sig till l. öfvergående i bet.: (högre) kultur, högre (andlig) odling. Gå i spetsen för eivilisationen [jfr fr. marcher à la tête de la civilisation (se Ritter Les quatre dict. français 84 (1905))]. Civilisationens välsignelser, förbannelser. Utan en magtägande Konung, hvilket land och hvilket folk med civilisation har nånsin haft individuel tranquilité (dvs. enskildt lugn) och allmän bestånds författning? HSH 7: 282 (c. 1750). Höijer S. skr. 3: 341 (c. 1810). Mången .. (har) ej lärt att skilja civilisation, som blott går ut på borgerlig säkerhet och beqvämlighet, ifrån egentlig intellectuel cultur. J. J. Tengström i Aura 1: 89 (1817). Polen, som utgjorde den europeiska civilisationens yttersta förpostkedja mot barbariet. Tegnér 3: 358 (1834). Europeiska civilisationens allmänna historia, ifrån romerska kejsardömets fall till franska revolutionen. Ekmarck Guizot (1851; titel). Småningom bortdö ljuden af koskällor och sæterlurar; ett skarpt och svalt vinddrag .. stryker ned långs efter dalsträckningen och förtager dessa sista påminnelser om samfundslif och civilisation. Oscar II 3: 240 (1861, 1888). Svedelius Statsk. 3: 194 (1869). Civilisationens historia i England. Ålund Buckle (1871; titel). Ingenting har i nyare tider blifvit så öfverskattadt som de sköna konsterna. De kallas civilisationens blomma. Strindberg Likt 1: 60 (1884). Civilisationens seger öfver barbariet. Svedelius Förfl. lif 460 (1887). Han greps af en djup leda för civilisationen. Heidenstam Skogen susar 224 (1904). jfr HALF-, ÖFVER-CIVILISATION m. fl. — särsk.
α) i best. form, närmande sig bet.: den civiliserade världen. Nyblom Hum. 83 (1874, 1883). Skären, som skalden befolkar med mörka vikingagestalter, bli underliga öar utom civilisationens råmärken. Heidenstam Tankar o. teckn. 26 (1896, 1899). Vi äro lyckliga nog att i viss mån ännu befinna oss i civilisationens utkanter. P. Rosenius i SvD(L) 1904, nr 58, s. 2.
β) om sammanfattningen af de kulturella förhållanden som råda hos ett visst folk (l. en viss grupp af folk) l. på en viss tid: kulturform, kulturstadium, kulturepok, kulturskede. En af den nuvarande civilisationens största medelpunkter på jorden, staden London. Svedelius Statsk. 2: 61 (1868). Den maskstungna byzantinska civilisationen. Schybergson Finl. hist. 1: 39 (1887). Den vesterländska civilisationens länder. Forssell Stud. 2: 139 (1888). Olika tider och civilisationer förete relativt olika etiska åsikter. Wirsén E. Key 45 (1900).
Ssgr (i allm. till 2 b): (1, 2 b) CIVILISATIONS- 10003~ l. 10103~ -ARBETE~020, äfv. ~200. Ner. alleh. 1886, nr 171, s. 2.
-CENTRUM~20. [jfr fr. le centre de la civilisation (Guizot)] jfr -HÄRD. Strindberg Skärk. XIX (1888).
-GRAD~2. jfr -STADIUM. C. Rosenberg i Ekon. samh. 1: 127 (1891).
-HISTORIA~0200. Ekmarck Guizot 35 (1851). (Fransmännens expedition till Egypten) återskänkte .. menskligheten ett par årtusenden af hennes civilisationshistoria. NF 4: 233 (1880).
-HÄRD~2. [jfr fr. le foyer de la civilisation (Guizot)] jfr -CENTRUM. Levertin Sv. gestalt. 301 (1903).
(1, 2 b) -MEDEL~20. Atterbom i Polyfem V. 31: 3 (1812). (Våra förfäder) ägde icke vetenskapen och hvad den skänkt oss i världsomskapande civilisationsmedel. Rydberg Varia 297 (1894).
-TRÖTT~2. Det öfverförfinade, civilisationströtta sjuttonhundratalet. Schück Världslitt. 1: 276 (1899).

 

Spalt C 246 band 5, 1905

Webbansvarig