Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CHEFSKAP ʃä3f~ska2p, äfv. ʃe3f~ (che`fskap Weste, schä`fskáp Dalin), n.; best. -et; pl. =, äfv. -er.
egenskap af chef, värdighet l. ställning l. befogenhet l. verksamhet ss. högste befälhafvare l. styresman; öfverbefäl, öfverstyrelse; ledarskap. (Filosofiens) anspråk på chefskap öfver alla andra vetenskaper. Biberg 1: 267 (c. 1820). — särsk.
1) till CHEF I 1: (mer l. mindre) ständigt befälhafvarskap, öfverbefäl. Konungen har Sjelf i Nåder antagit Chefskapet öfver Svea Lifgardet. Mil. förf. saml. 2: 76 (i handl. fr. 1809). Ständig befälsrätt medföljer hvarje chefskap enligt arméens ständiga indelning i fred eller krig. Tj.-regl. 1889, s. 14. Chefskapet för Kalmar regemente. NF 15: 1441 (1891).
2) till CHEF I 2. Chefskapet för Landtförsvars-Departementet. Mil. förf. saml. 1: 20 (i handl. fr. 1840). Tulldirektören innehar chefskap öfver samtliga tullafdelningar i staden Göteborg. SFS 1874, nr 46, s. 1. Han frånträdde sitt chefskap för operan. C. R. Nyblom i 3 SAH 5: 117 (1890).
3) till CHEF I 3. Chefskapet i landtmannapartiet. De Geer Minnen 2: 50 (1892).

 

Spalt C 128 band 5, 1904

Webbansvarig