Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CHAMPAGNE ʃampan4j, ngn gg ʃaŋpan4j, ngn gg trestafvigt: ʃampan4je l. saŋpan4je (schanngpánnj Dalin), r. l. m. (Dalin (1850), Lundell) ((†) n. Westerdahl Häls. 226 (1764, 1768), Thon Goda viner 44 (1839), Åstrand (1855; jämte r.)); best. -en; pl. (i bet. olika slags champagne, föga br.) -er (Wenström (1891)). Anm. Ss. pl. begagnas vanl. motsv. former af ssgn -VIN.
Ordformer
(champagne (tvåstafvigt i vers) Bellman 2: 189, 195 (1783), Stenhammar 206 (1797). champagne (trestafvigt i vers) Bellman 6: 269 (1775; i ssgn -VIN), Topelius Ljungbl. 299 (1849, 1863), Wirsén N. dikt. 31 (1880; i ssgn -VIN), Tavaststjerna Dikt. 99 (1896; rimmande med kastanje). champagner (sg.) Westerdahl Häls. 225, 226 (1764, 1768), Thorild 1: 107 (1785; i ssgrna -RANKA, -VIN, i vers), Sturzen-Becker S. arb. 5: 38 (1844, 1862; i vers), Urania 1863, s. 48, 64, 90)
Etymologi
[liksom t. champagne (trestafvigt), champagner, eng. champagne, af fr. champagne, förkortadt uttr. för vin de Champagne, vin från det i nordöstra Frankrike belägna landskapet Champagne (i fråga om en annan fr. bygd med detta namn se CHAMPAGNE-KONJAK). I öfverensstämmelse med förh. i fr. är ssgn -VIN i sv. uppvisad tidigare än det enkla ordet. Formen på -er är lånad från den t. formen champagner, som urspr. är adj. till ortnamnet Champagne (jfr KAMPANJ)]
eg. vin från det fr. landskapet Champagne; numera nästan bl. om de musserande sorterna; äfv. om musserande vin i allm.; jfr SKUM(VIN), SMÄLLKORK. Söt, torr champagne. Naturlig champagne (hvars halt af kolsyra förskrifver sig från vinets egen jäsning). Artificiell champagne (hvari kolsyra blifvit inpressad). Svensk champagne, om i Sv. tillverkadt musserande fruktvin. Tysk champagne, musserande renskt (osv.) vin. En flaska champagne. Vid champagnen föreslog X. skålen för hedersgästen. (Förbjudna till införsel äro) Ungerskt (vin), samt flere dyrbare Viner och Liqueurer, Bourgogne och Champagne. Publ. handl. 2: 1496 (1739). Ett glas Champagne! Bellman 2: 189, 195 (1783). Äkta skummande champagner de (dvs. ganymederna) i rikligt mått kredensa. Sturzen-Becker S. arb. 5: 38 (1844, 1862). Champagner af äpplevin. Urania 1863, s. 64. Mest bekant bland dessa (musserande) viner är champanjen, ehuru .. musserande viner tillverkas äfven vid Rhein och Mosel, i norra Italien .. ja, till och med i California. Uppf. b. 5: 180 (1874). Champanjen dracks, det ljöd ”en enkel sång / ur svenska hjärtans djup en gång”. Fröding N. dikt. 5 (1894). 2 Uppf. b. 4: 629 (1899). Champagnen flöt i strömmar. SvD(L) 1903, nr 346, s. 4. — bildl. Det är för mycket toddy och för litet champagne i hans (dvs. Valerius’) dryckespoesi. Tegnér 6: 37 (1826). — jfr KRUSBÄRS-, KRYDDBODS-, MJÖLK-CHAMPAGNE.
Anm. I slangspr. förekommer i st. f. champagne icke sällan champis40 [jfr med afs. på bildningssättet BULTIS o. BULTÖL, SVAGIS o. SVAGDRICKA]. Champis fräser i hvarenda elf. Sehlstedt 2: 79 (1857). DN 1895, nr 9264, s. 3. R. G:son Berg i Landsm. XVIII. 8: 41 (1900).
Ssgr (stundom bildade direkt till ortnamnet): A: CHAMPAGNE-03~, äfv. (i sht i mera folkliga ssgr) 030~ -BUTELJ~02. jfr -FLASKA. Stjernstolpe Æn. 96 (1814, 1825). De champagnebuteljer han varit med om att tömma. De Geer Minnen 1: 58 (1892).
-BÅL~2, r. —
-DRICKA~20. [jfr t. champagne-bier] ett slags (åtminstone sedan slutet af 1850-talet förekommande) musserande läskdryck, som är afsedd att gm sin färg o. smak påminna om champagne. Leufvenmark Vin. o. spir. 2: 161 (1870). Blomquist Mineralv. o. läskdr. 53 (1902).
-DRUFVA~20. Topelius Ljungbl. 53 (1857, 1863). Leufvenmark Vin. o. spir. 2: 141 (1870). Det är först mot slutet af romartiden, som .. champagne- och bourgognedrufvorna börja att odlas (i Frankrike). Svensén Jorden 74 (1884).
-FABRIK~02. De tyska champagnefabrikerna äro belägna i trakterna kring Rhen, Main och Mosel. 2 Uppf. b. 4: 629 (1899).
-FABRIKANT~002. Uppf. b. 5: 180 (1874).
-FLASKA~20. = -BUTELJ. LD 1903, nr 287, s. 2.
-GELÉ~02. med champagne beredt gelé. Björklund Kokb. 258 (1849, 1860). Hagdahl Kok. 998 (1879). Grafström Kond. 169 (1892).
-GLAS~2.
1) för drickande af champagne särsk. afsedt vinglas; vanl. antingen högt o. smalt l. lågt o. vidt. DA 1824, nr 205, s. 4. De gamla, kägelformade champagneglasen äro de bästa. Hagdahl Kok. 1130 (1879). Lundin G. Sthm 147 (1880). Kallstenius Hush. 184 (1896).
2) (i sht best., föga br.) med champagne fylldt glas. Det är med den första kyssen, som med det första champanjeglaset, den är den ljufvaste. C. F. Dahlgren (1844) enl. Kindblad (1868).
-KONJAK~20. [efter fr. (fine) champagne, benämning på fin konjak, urspr. sådan som tillverkades i Champagne, dvs. trakten kring staden Cognac i sydvästra Frankrike] urspr. benämning på ett slags fin konjak; numera äfv. (åtm. i södra Sv.) om sämre (i Sv. tillverkad) konjak. Kindblad (1868). Backman Dickens Pickw. 2: 7 (1871). Hagdahl Kok. 1130 (1879). Priskur. fr. A. Westerström 1903, s. 16. —
-KORK~2. egendomligt formad kork för tillkorkande af champagnebuteljer. När champagnekorkar smälla. Bellman 5: 366 (c. 1775). Genast sprungo åtskilliga champagnekorkar. Wingård Minnen 2: 26 (1846). SvD(L) 1903, nr 349, s. 2.
-KYLARE~200, r. l. m. behållare (af metall) hvari champagnebuteljer före serveringen afkylas. Lejas julkatalog 1900, s. 22. —
-LIK~2, adj. särsk. bildl. Ett champagnelikt humör. Bremer G. Verld. 6: 102 (1862).
-MIDDAG~20. Chefen sitter på ”Röda hästen” och har beställt en stor champagnemiddag. Carlsson Krigsbilder 3: 168 (1900).
-PUNSCH~2. med champagne beredd punsch. Schartau Kond. 287 (1847). AHB 92: 108 (1876).
-RANKA~20. (champagner-) (enst., poet.) Midt på jorden / Uppsteg elysisk Champagner-rankan. Thorild 1: 107 (1785).
-RUS~2. Choræus Bref 128 (1803). Atterbom Siare VI. 1: 118 (1852). Kindblad (1868).
-SKUM~2, sbst. Bremer Grann. 1: 204 (1837). bildl. Det sprittande champagneskummet i den franske diktarens (dvs. Mussets) eleganta salongscauserier. Wirsén i Sv. tidskr. 1871, s. 90.
-SUPÉ~02. Hagdahl Fråga mig 249 (1883). C. G. Laurin i Ord o. bild 1899, s. 34.
-TRYFFEL ~20. i (icke musserande) champagnevin kokad tryffel. Lunell Svampkokb. 103 (1884).
-VIN~2. (champagner- Westerdahl Häls. 225 (1764, 1768), Thorild 1: 107 (1785), Zaar Vins känned. 108 (1836)) (numera i sht tekn. l. då folkets uttryckssätt skall återgifvas) 2 RARP 5: 499 (1727). Bellman 6: 269 (1775). Hans (dvs. Fr. v. Baaders) conversation har alla egenskaper af champagne-vin, i högsta grad ätheriskt, men också något berusande. Atterbom Minnen 155 (1818). Svenskt Champagne-Vin. DA 1824, nr 1, s. 7. Champagne-Vin af Björklake. Nylander 266 (1828). Man har i sednare år begynt att anlägga fabriker af musserande vin, som man kallar artificielt Champagnevin. Berzelius Kemi 5: 964 (1828). Förfalskade champagneviner, i hvilka bär och frukter ersätta drufvan. NF 3: 222 (1878). Wirsén N. dikt. 31 (1880). Lunell Svampkokb. 103 (1884; om icke musserande vin från Champagne). Geijerstam Skogen o. sjön 233 (1903).
-VINS-BUTELJ. (†) Dalin Vitt. 5: 444 (c. 1753).
B (†): CHAMPAGNER-RANKA, -VIN, se A.

 

Spalt C 101 band 5, 1904

Webbansvarig