Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CERIN seri4n, sbst.1, n. l. r.; best. -et l. -en.
Etymologi
[jfr t. cerin, eng. cerin, cerine, fr. cérine; bildadt medelst den i kemiska ämnesnamn vanl. afl.-ändelsen -ine (-in) af lat. cera, vax (jfr CERAT)]
1) kem. om den i alkohol lösliga delen af bivax. Berzelius Kemi 4: 322 (1827). NF 3: 190 (1878).
2) (föga br.) kem. o. tekn. = CERESIN. Ekenberg (o. Landin) 194 (1889).

 

Spalt C 89 band 5, 1904

Webbansvarig