Publicerad 1904   Lämna synpunkter
CENTURIA säntɯ4ria l. sen-, äfv. 0302 (-tú- Dalin), r. l. f.; best. -an; pl. -or (Callerholm Adam 1: 98 (1843), Cavallin Lat. lex. 1: 267 (1873) m. fl.) l. -er (Schroderus Liv. 36 (1626), Lindberg Ant.-lex. 1: 234 (1802), Centerwall Rom. fornk. 417, 540 (1891) m. fl.).
Ordformer
Etymologi
[liksom t. centurie, eng. century, fr. centurie, af lat. centuria (eg. hundratal), underafdelning af förmögenhetsklass bland Roms borgerskap, afdelning (urspr. på 100 man) af den romerska legionen, af centum, hundra (se CENT, sbst.1)]
1) underafdelning af förmögenhetsklass i det gamla Rom enl. den indelning af borgarna som genomfördes l. åtminstone påbörjades af Servius Tullius; ”rote”. Ther aff (dvs. af den öfriga hopen af menigheten) giordes allenast een Centuria, som aldeles war frij för Krijgswäsende. Schroderus Liv. 37 (1626). Lindberg Ant.-lex. 1: 234 (1802). Servius Tullius .. delade alla borgarna efter deras förmögenhet uti 6 Klasser (classes) och dessa åter efter Livius, uti 191, men efter Dionysius, uti 193 Centurier (Centuriæ). Lindfors Rom. antiqv. 60 (1814). I början innehöll en centuria etthundra personer; men sedermera icke så. Callerholm Adam 1: 98 (1843). Första klassens centurier innehöllo ett vida mindre antal individer än de lägre klassernas. Centerwall Rom. fornk. 417 (1891). — jfr FOTFOLKS-, RIDDAR(E)-, RYTTAR(E)-CENTURIA.
2) underafdelning af legionen inom den romerska krigshären, urspr. bestående af 100 man; ”kompani”. Thenne Fälthöfwitzman achtadhe migh therföre godh, at iagh then fremste Rootan vthi then förste Centurien anföra skulle. Schroderus Liv. 802 (1626). Lindberg Ant.-lex. 1: 234 (1802). Tvenne centurior soldater. Rydberg Ath. 190 (1859, 1866). Hela legionen delades .. i 60 centurier. Centerwall Rom. fornk. 540 (1891). — jfr DUBBEL-CENTURIA.
2) [liksom eng. century af nylat. centuria, urspr. elliptiskt för *centuria annorum l. dyl., hundratal af år] (†) århundrade, sekel. Then nästförlidhen Centurien, som är ifrå 1500. till 1600. P. Jonæ Likpred. öfv. P. Magni C 3 a (1605). Vttågh aff (dvs. utdrag ur) Kyrkiones Historia, på then Siette Centurien, effter Christi Födelse. Schroderus Osiander 2: 1 (1635). — jfr: Centuriæ Magdeburge´nses l. Magdeburgcenturierna, ett kyrkohistoriskt verk i 13 folioband (utg. i Basel 1559—74). NF (1878). Magdeburg, centuriernas och konkordieformelns stad. Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 198 (1881).
Ssgr (i allm. till 1): CENTURIE-FÖRSAMLING0300 ~020. folkförsamling vid hvilken det röstades efter centurior; jfr CENTURIAT-FÖRSAMLING. Kolmodin Liv. 2: 269 (1832). NF 3: 155 (1878).
(1, 2) -INDELNING~020. Därs. 182. —
-OMRÖSTNING~020. omröstning inom en centuria; omröstning som sker centurievis. Kolmodin Liv. 1: 375 (1831).
-VIS~2, adv. centuria för centuria, efter centurior. Därs. 2: 326 (1832). Man röstade centurievis. Centerwall Rom. fornk. 419 (1891).

 

Spalt C 78 band 5, 1904

Webbansvarig