Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BÅG, n. l., i bet.: bukt på lina, r. (JernkA 1819, s. 79, Därs. 1823, s. 289); best. -et o. (ss. r.) -en; pl. =.
Ordformer
(bog(h) VarR 9 (1538), JernkA 1823, s. 289)
Etymologi
[jfr sv. dial. (Västergötl.) båg, n., krokig del af årder, nor. dial. bug, m., krökning, isl. bugr, m.; jfr äfv. BÅGE, sbst.1, samt mnt. boge, f., böjning, krökning]
(†) böjning, krökning, bukt; äfv. konkret. Then som .. flata föter haffuer, och intit bogh haffuer vnder fötrene. VarR 9 (1538). Effter honom bygde Benuj .. tw stycke jfrå Asaria hws in til boghet (dvs. murvinkeln). Neh. 3: 24 (Bib. 1541). — bukt på lina. (Linan) lägger sig i bog öfver rullgången tills tunnan blir utkastad i schachtet. JernkA 1823, s. 288.

 

Spalt B 4686 band 5, 1924

Webbansvarig