Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BUTIK bɯti4k l. bu- (buti´ck Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er. (förr oftast skrifvet på fr. sätt)
Etymologi
[jfr d. butik, t. butike, af fr. boutique; af lat. apotheca, af gr. ἀποϑήκη (se APOTEK, BODEGA)]
1) rum l. lägenhet där varor utställas o. försäljas i minut, (förnämligare) handelsbod (jfr BOD 3 anm.), affärs(lokal). Stå i butik, vara anställd ss. butiksbiträde. Öppna, stänga butiken. Öppna butik, börja butiksrörelse. Var uti Palais (dvs. Palais Royal i Paris) och besåg alla de boutiquer som der voro, jemvel boklådor. Swedenborg Res. 73 (1736). En af de förnämsta bodarne (i Sthm), eller butikerne, (som de vilja heta). Knorring Skizz. II. 2: 87 (1845). En del butiker strålade i full gasbelysning. Tavaststjerna Inföd. 220 (1887). Trädgårdsmästarens son .. står i butik nere i stan. Strindberg Kamm. 2: 11 (1907). — jfr BRÖD-, HÖRN-, MANUFAKTUR-, PAPPERS-, SKO-, TAPISSERI-BUTIK m. fl. — särsk. mer l. mindre bildl., stundom med tanke på den mängd varor som en butik l. krambod plägar rymma. Mitt om lijfwet skärpet bindes, / .. Sablen sättes sedan an / .. Är (polacken) med den boutiqven lijker / Den med spelewärcken skrijker. IHolmström (c. 1700) i 2Saml. 2: 81. (Kvinnorna i Conjeveram) bära på sig en riktig butik af silfver- och guldprydnader. Wachtmeister Ind. 2: 82 (1896). ’Hela butiken måste göras om’, sade .. (bokhandlaren Götrck) .. Med ’butiken’ menade han icke sitt eget antikvariska hål .., utan hela världen utanför gränden. Lundin StockhMinn. 1: 301 (1904). särsk. [jfr t. die bude zumachen] i uttr. slå igen butiken, stänga butiken l. dyl., om upphörande med affärsverksamhet l. annan verksamhet, (tvinga ngn att) draga sig tillbaka, ”nedlägga rörelsen”. Skulle man icke få yttra sig förr än man aldrig behöfver säga ”kanske”, så vore det bäst att hela vetenskapen genast sloge igen butiken. PedT 1895, s. 231. Den finska enkammaren .. lyder .. under kosacker och gendarmer, vilka när som helst kunna ”stänga butiken”. Hedin TNorgFolk 22 (1914).
2) (†) verkstad. Biurman Brefst. (1739). Ekbohrn (1904). — jfr HANDTVERKS-BUTIK.
Ssgr (till 1): A (numera mindre br. utom i Finl.): BUTIK-BITRÄDE, -FLICKA, -FRÖKEN, -FÖNSTER, -GATA, -LÄGENHET, -MAMSELL, se B.
B: BUTIKS-BITRÄDE~020. (butik- 18931904) jfr BITRÄDE 5. Holmberg Folkhögsk. 74 (1883).
-FLICKA. (butik- 18901899) yngre kvinnligt butiksbiträde. Hedenstierna FruW 61 (1890).
-FRÖKEN. (butik- 18871904) kvinnligt butiksbiträde (i mera förnämlig affär); jfr -FLICKA. Lundin NSthm 18 (1887). Kvinliga kontorister, butiksfröknar och sömmerskor. GHT 1897, nr 258 B, s. 3.
-FÖNSTER. (butik- 18631904) fönster i butik, numera ofta i olikhet med andra fönster bestående af en enda stor ruta. Schwartz Pos. 31 (1863). Fönsterglas, Butiksfönster .. levereras till lägsta dagsnoteringar. SDS 1894, nr 303, s. 1. Förföriskt glänsa de sibiriska pälsvarorna i butiksfönsterna. Jensen Tsard. 11 (1905).
-GATA. (butik- 18871891) gata vid hvilken butiker äro hopade. Den gamla aristokratiska gatan (dvs. Drottninggatan i Sthm) .. är nu i främsta rummet en butikgata. Lundin NSthm 29 (1887).
-LÄGENHET~002, äfv. ~200. (butik- 18881893) LdVBl. 1888, nr 83, s. 4.
-MAMSELL. (butik- 1842) (numera bl. skämts., föga br.) kvinnligt butiksbiträde. SKN 1842, s. 85.
-STÄNGNING.

 

Spalt B 4619 band 5, 1924

Webbansvarig