| Publicerad 1924 | Lämna synpunkter |
BRÖSTVÄRN brös3t~væ2rn, n. ((†) r. l. f. GR 15: 141 (1543), Dahlberg Lefn. 27 (c. 1755; uppl. 1911)); best. -et (ss. r. l. f. -en); pl. = ((†) -er OxBr. 3: 481 (1634), Carl XII Bref 91 (1708)); förr (i bet. 2) äfv. BRÖSTVÄR, f. (OxBr. 11: 46 (1624), Rålamb 8: 25 (1691)) l. n. (LMil. 2: 349 (1690), Carl XII Bref 434 (c. 1693)); best. -en l. -et; förr (i bet. 2) enstaka äfv. BRÖSTVÄRJ, f.; best. -en.
1) (†) bröstharnesk. Brasck TyKr. D 3 a (1649). Bröstwärn, Ryggestycke och Påtta. RARP 6: 12 (1656). — särsk. bildl. (Paulus) Giffuer .. oss en brystwern, som han kallar rätferdigheet. PErici Musæus 5: 264 b (1582).
2) ss. skydd o. ss. eldställning användt (brösthögt) värn, antingen på mur l. vall l. fristående ss. mer l. mindre själfständigt försvarsverk (i detta fall ofta af uppkastad jord). Stå på, luta sig öfver bröstvärnet. 2Krön. 26: 15 (Bib. 1541). (Kristianopel är) med en mur omkring befäst, hvilken på några orter .. är temmeligen stark, men på andra orter igen hel tunn, utan något bröstvärn uppå. HSH 6: 159 (1658). Dher strömmar har varit, har han (dvs. ryssen) kastat åpp bröstvärner och Batterier. Carl XII Bref 91 (1708). Skyttegrafvar utan bröstvärn. IllMilRevy 1902, s. 313. — jfr JORD-, STEN-BRÖSTVÄRN m. fl.
3) (brösthög) begränsning utåt på läktare, altan, bro l. dyl., antingen bestående af hel mur l. trävägg eller af balustrad l. dyl. Möller 1085 (1745). (Hon) stod, lutad emot altanens bröstvärn. Rydberg Ath. 126 (1859). Målningarne .. betäckte öfverallt läktarnes (i Mora kyrka) bröstvärn. Ödman VexlBild. 108 (1890, 1893). Taket (på Stockholms slott) är platt .. samt omgifvet af ett bröstvärn af sandsten. LbFolksk. 114 (1890). — jfr LÄKTAR-BRÖSTVÄRN.
4) byggn. den del af en väggs mur som befinner sig mellan fönster o. golf (såvida fönstret sitter i normal höjd); jfr FÖNSTER-LÄNA. Rothstein Byggn. 571 (1875).
5) (†) sjöt. brädgång. Pihlström SkeppsAfl. 1: 332 (1796). NF (1878). Hahnsson (1884; med hänv. till brädgång).
(3) -RÄCKE.
Spalt B 4531 band 5, 1924