Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BRÄDSPEL brä3d~spe2l, äfv. (hvard.) brä3~ (af Moberg Gr. 99 (1815) angifvet ss. ”i dagliga umgänget” uttaladt utan d), sbst.1, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(-re- 16281680. bräd(h)- (bredh)- 1628 osv. bräd(h)e- (bred(h)e-) 16401786. brädes- 1749)
Etymologi
[jfr d. brætspil; efter mnt. bretspil; jfr äfv. t. brettspiel samt holl. berdspel; till BRÄDE 3]
1) spel som med användning af 2 tärningar samt 15 mörka o. 15 ljusa brickor af två spelare spelas i en rektangulär (stundom hopfällbar) låda hvars (vanl. tygklädda) botten på hvardera långsidan är försedd med 12 kilformiga tungor, hvarannan af en färg, hvarannan af en annan, hvilka tungor genom från midten af lådans långsidor framskjutande skiljebalkar fördelas på 4 fält om 6 tungor. Brädspel är ett riktigt prästgårdsnöje. L. Paulinus Gothus MonPac. 424 (1628). Slumpe-lyckan rår i brädspel, kort och tärning. Runius Dud. 3: 6 (c. 1700). Lundequist KonstenSpela 1: 93 (1832). — särsk. (numera föga br.) i uttr. spela (förr äfv. leka, slå, dunka) brädspel, förr, med anslutning till 2, i brädspel(et), spela bräde (se BRÄDE 3 b β). De tvenne .. systrar spelte brädhspell. UHiärne Vitt. 55 (1668). Vi sutto .. och dunkade i brädspelet. Carlén Köpm. 1: 192 (1860).
2) brädspelslåda (jfr 1); äfv. om spelbord, hvari en dylik låda är inrättad; vanl. med inbegrepp af för spelet använda brickor o. tärningar. Lyft af bordsskifvan, så vi kommer åt brädspelet! L. Paulinus Gothus Ratio 388 (1633). Brädespeele (står) på det lilla blå skåpet. Ekeblad Bref 1: 385 (1654; rättadt efter hskr.). Alla de, hwilka hålla Källare och Caffee-hus, .. (skola) plichta .., der de antingen Brädspel, Kort eller Tärning til någon af Gästerne framgifwa. Förkl. 5/12 1719, s. 3. Romdahl o. Roosval 287 (1913).
3) (†) i allm.: tärningspel. Ingen .. skal effter thenne Dagh leka i Brädhspeel. Schroderus Os. 2: 372 (1635; lat. alea ludere, gr. κυβεύειν). Du vill i brädspel slå, och spela pott och mer. Bellman 2: 93 (1777); möjl. till 1.
4)
a) (†) spel som spelas å dambräde. Möller (1745; under bräd-spelning).
b) dambräde; numera bl. i ssgr. Möller (1745). Möller 1: 448 (1782).
Ssgr: (4 b) BRÄDSPELS-BLOMMA. [efter t. brettspielblume; namnet beror på blommans färgteckning; se för öfrigt DAMSPELS-LILJA] liljeväxten Fritillaria Meleagris Lin., kungsängslilja. Retzius FlOec. 268 (1806). Nyman VäxtNatH 2: 334 (1868).
(2) -BORD. spelbord i hvilket ett brädspel är inrättadt. Bouppt Växiö 1785.
(2, 4) -BRICKA. spelbricka som användes vid brädspel; förr äfv. om damspelsbricka. Möller (1790).
(4 b) -DRÄLL. väfn. dräll väfd i schackbrädesliknande mönster. BoupptRasbo 1709. BoupptVäxiö 1856.
(4 b) -LILJA. = -BLOMMA. Fries Ordb. (c. 1870).
(jfr 2) -LÅDA. i form af en (vanl. hopfällbar) låda gjordt brädspel. Ekblad (1764).
(4 b) -MÖNSTER.
a) väfn. schackbrädesliknande mönster (vanl. i svart o. hvitt). Auktionsfört. (Riksark.) 1709. Väfnaden får samma utseende, som ett damspel, och kallas derföre i allmänhet brädspelsmönster. Ekenmark Lb. 78 (1847).
b) (†) herald. schackbrädesliknande mönster uppkommet gm flera på lika afstånd ställda klyfnings- o. delnings- (säll. stycknings- o. ginstycknings-)skuror, schackrutning; jfr -RUTA, -VERK. Uggla Herald. 82 (1746). Rothlieb Matr. 1807, s. 47.
(1) -PARTI.
(4 b) -RUTA. (†) herald. schackruta (med lodrät sida, äfv. med lodrät diagonal), fyrkant; jfr -MÖNSTER. Uggla Rådsl. 7: 20 (1793). Trenne rader brädspels-rutor, hvarannan blå och hvarannan af silfver, med spettsarne uppåt vända. Rothlieb Matr. 1818, s. 229.
(4 b) -VERK. (†) herald. = -MÖNSTER. Uggla Herald. 67 (1746). Ett bielkvis lagt brädspelsvärk af silfver och svart färg. Schlegel o. Klingspor Ättart. 63 (cit. efter RR 1759). Wetterstedt HeraldOrdl. (c. 1847).

 

Spalt B 4462 band 5, 1924

Webbansvarig