Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BRÄCKT bräk4t, p. adj.2; n. =.
Etymologi
[ombildning af BRACK, adj. (särsk. n. sg. brackt) gm formell anslutning till BRÄCKA, v.1 o. 2]
om vatten: salthaltig, halfsalt; särsk. i fråga om blandning af hafsvatten o. sött vatten vid flodmynningar o. d.; jfr BRACK, adj. 1. Nästan alla slags fiskungar .. söka det ljummare bräckta vattnet. Nilsson Fauna 4: XII (1855). 2NF 27: 1150 (1918).

 

Spalt B 4451 band 5, 1924

Webbansvarig