Publicerad 1924   Lämna synpunkter
BRYGGNING bryg3niŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[fsv. brygning]
(numera mindre br.) vbalsbst. till BRYGGA, v.1: brygd; abstr. o. konkret. GR 16: 335 (1544). Huru mykitt maltt och humble then pryssings bryggere till hvar brygning tagett haffver. Därs. 28: 126 (1558). En bryggd eller bryggning öhl. Lind 1: 781 (1749). All bryggning skedde i husen. Wingård Minn. 5: 10 (1847). SAOL (1900). — jfr FOGDE-, HERRE-, ÖL-BRYGGNING.
Ssgr: BRYGGNINGS-KONST. (mera tillf.) bryggkonst. Bremer Grann. 1: 173 (1837).
-PENNINGAR, pl. (förr) kamer. Bryggnings- och brödbakningspenningar .. var före 1668 en extraordinarie ränta .., som af allmogen i Skåne årligen betaltes till kronan. NF (1878).

 

Spalt B 4382 band 5, 1924

Webbansvarig