Publicerad 1921   Lämna synpunkter
BRAND bran4d, sbst.3, r. l. m.; best. -en; pl. -ar, äfv. -er (KOF, Behm (1920)).
Ordformer
(brann Modin)
Etymologi
[sannol. eg. samma ord som BRAND, sbst.1 (jfr d. o. I 6)]
benämning på ett slags förr brukligt fångstredskap, bestående af en fallstock som uppgillrades öfver en annan, på marken hvilande stock. KOF II. 2: 331 (c. 1655). Brand .. Ett vargfänge, gjordt såsom en fogelstock; nu förtiden icke brukligt, emedan det sällan lyckas. Swederus Jagt 324 (1832). Modin GTåsjö 208 (1916).

 

Spalt B 4158 band 5, 1921

Webbansvarig