Publicerad 1921   Lämna synpunkter
BRAKE bra3ke2, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(bråke Fries)
Etymologi
[till stammen i BRÄCKA. Namnet torde vara föranledt af stjälkarnas sprödhet i torrt tillstånd; för bet. 2 jfr BRAKVED].
1) (på Gottl.) växten Spiræa ulmaria Lin., älggräs. Linné Gothl. 237 (1745). — jfr ÄNG-BRAKE.
2) (i sht i Sveal., mindre br.) brakved. Fries Ordb. (c. 1870). Post o. Lindström 14 (1906).
Ssg (till 2): BRAK-BUSKE. (bl. anträffadt i formen bråk-) (i sht i Sveal., föga br.) brakved. Fries Ordb. (c. 1870). LfF 1898, s. 68.

 

Spalt B 4134 band 5, 1921

Webbansvarig