Publicerad 1921   Lämna synpunkter
BORTTAGELSE, r. l. f.
(†) vbalsbst. till BORTTAGA. Ebr. 9: 26 (NT 1526). Strinnholm Hist. 3: 451 (1848). — särsk. med anslutning till BORTTAGEN, = BORTTAGENHET II. Schroderus Comenius 313 (1639). Skadas hjernan, der nerverna utgå, blifver slag och bårttagelse öfver hela kroppen. Linné Sk. 185 (1751).
Anm. Ngn gg i ä. tid brukades i bet.: förlamning äfv. BORTTAGNING. Westerdahl Häls. 107 (1764). Heinrich (1814).

 

Spalt B 4061 band 5, 1921

Webbansvarig