Publicerad 1920   Lämna synpunkter
BORNERA, v.1 -ade; jfr BORNERAD. vbalsbst. -ING.
Etymologi
[liksom holl. borneeren, t. bornieren, af fr. borner, afl. af fr. borne, rå- l. gränsmärke, ffr. bodne, af vulgärlat. bodina, af ovisst urspr.]
(†) begränsa, inskränka. Jordbrukaren (måste) .. bornera sitt arbete. Fennia XVI. 3: 41 (i handl. fr. 1761). En afsigtlig bornering till det enskilta. Boström 3: 466 (1856). — refl. Huru bornerar sig den inom .. stadgade gräntsor, som på Tryckfrihetens öpna fält qväljer något Stånds lagliga rättigheter, och välfångna Privilegier. SP 1780, s. 791. Boström 3: 467 (1856).

 

Spalt B 3962 band 5, 1920

Webbansvarig