Publicerad 1918   Lämna synpunkter
BOMÄRKA 3~mær2ka, v. -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[afl. af BOMÄRKE]
(föga br.) förse med bomärke, sätta (sitt) bomärke på. Verelius Ind. 57 (1681). Ett par bomärkte Kardor. Bouppteckn. fr. Växiö 1822. I .. fiskarbyar vid havsbandet (i Nederkalix) .. ”bomärker” (man) båtar ock deras tillbehör, nät ock .. nätmärken. H. Rutberg i Landsm. 1910, s. 6. — särsk. (knappast br.) underteckna (skrifvelse o. d. med sitt bomärke). Högberg Vred. 2: 301 (1906). Därs. 3: 356.

 

Spalt B 3839 band 5, 1918

Webbansvarig