Publicerad 1917   Lämna synpunkter
BOBBA bob3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[afl. af BOBB; jfr t. bobben, eng. bob, fr. bober]
1) till BOBB I: åka bobsleigh. Efter bobningen kom turen till skeletonåkningen. B. Nordström i SvD 1913, nr 53, s. 5. AB 1913, nr 53, s. 8.
2) [jfr BOBB II] utföra den rytmiska rörelse med kroppen hvarmed manskapet på en bobsleigh söker öka farten. Första man styr, sista man bromsar och de mellansittande underlätta tagandet af kurvor samt ”bobba”, när så behöfves. Ny tidn. f. idr. 1908, s. 521.

 

Spalt B 3659 band 5, 1917

Webbansvarig